Annas dagbok
november 2005

Anna och Tony träffades för drygt tre år sedan. Kärlek vid första ögonkastet. Det dröjde inte länge förrän dom hade köpt hus, skaffat hund, katt och bil. Sen tänkte dom nu är det bara en sak som saknas. Barn. Men inget har hänt hitintills...

Måndag 7 juni 2004
En jobbig dag på arbetet. Det är så mycket som cirkulerar kring mina kollegor som är gravida. Jag är glad för deras skull men det gör ont i hjärtat varje gång det är bebissnack på fikarasten. Och det har mer eller mindre blivit så varje dag den sista tiden. Mina arbetskompisar är ofta på mig och undrar när vi ska skaffa barn. Vad ska man svara på det? Orkar inte med deras frågor. Ja, vi har försökt ett bra tag nu. Tycker helt klart att såna frågor borde förbjudas.

Tisdag 8 juni 2004
Har BIM (Beräknad Icke Mens) i helgen. Hoppas, hoppas, hoppas att den inte kommer. Men jag vågar inte tänka på det för mycket. Detta är sjunde menscykeln som vi försöker, inte trodde jag att det skulle ta en sådan lång tid för oss att få till det. Solen skiner i alla fall, nåt ska man vara glad över.

Fredag 9 juli 2004
Har inte skrivit på ett tag. Har försökt att inte tänka för mycket på bebisverkstan. Denna vecka har jag mått lite illa på mornarna. Har BIM den 11-12 juli, så nu är det bara en enda lång väntan. Hoppas att det är vår tur denna gång.

Torsdag 16 september 2004
Utredningsdags
Var på Sophiahemmet och gjorde röntgen av mina äggledare. Hade hört skräckhistorier om att det skulle göra jätteont, men jag tyckte knappt att det kändes. Det gick som tur var bra och läkaren sa att det var fri passage. Har även gjort ultraljudsundersökning (VUL) och där såg allt också normalt ut. Nu väntar vi bara på mina blodprov och Tonys spermaprov. Men det kan dröja tre veckor. Jag vill veta nu! Har fått tid hos doktorn för återbesök den 20 oktober, det är ju en evighet dit.

Torsdag 23 september 2004
Usch, allt är en enda lång väntan.
Ringde kliniken och försökte få en tid lite tidigare, men det gick inte, de är fullbokade. Frågade om man kunde ringa och se om det fanns några avbokningar. Förklarade att våra provsvar kommer tillbaka nästa vecka och att vi ville veta svaren så fort som möjligt. Men kvinnan i receptionen var jätteotrevlig. Hon sa att det är lika bra att vänta på vår bokade tid, provsvaren kommer ju ändå inte att ändras sa hon.

Måndag 18 oktober 2004
Snart är det dags för läkarbesök.
Vi ska få svar på våra prov. Det är nervöst, men ändå skönt att vi ska få svar på varför jag inte blir med barn. Jag har faktiskt inte tänkt så mycket på bebisar sedan vi började utredningen, livet liksom flyter på. Vad än proverna visar så kommer vi inte att ge upp.

Måndag 14 februari 2005
Har inte skrivit på länge. Har inte haft så mycket tid.
Vi ska gifta oss! Massor att planera med bröllopet som stundar och allt.
Inga bebisar på väg. Men vi har fått tillbaka alla proverna och vi är båda friska. Vi är oförklarligt barnlösa, vad det nu betyder.

Nu ska vi prova insemination. Har precis knaprat i mig min Pergotimekur och imorron ska jag till Huddinge för undersökning. Hoppas att allt går bra och att alla spermierna simmar jättefort.

Torsdag 17 februari 2005
Vi var på Huddinge i tisdags och gjorde ultraljudsundersökning. Jag hade tre fina äggblåsor men eftersom det då är risk för trillingar så ville läkaren ta bort två. Jag frågade om jag inte kunde få behålla två men det fick jag inte. Konstigt eftersom jag hört på samtalsforumet om flera som har fått behålla sina två.

De två överflödiga äggblåsorna punkterades. Det var inte så skönt kan jag meddela, men jag överlevde.

Igår onsdag fick Tony åka in tidigt och lämna ett spermaprov.
Det tvättades och rensades så att bara de bästa spermierna fanns kvar. Vi hade sedan tid för insemination kl 14:15.
Barnmorskan kollade så att allt var OK och jag hade en stor äggblåsa kvar. Spermaprovet var tydligen jättebra, 408 miljoner spermier per ml om det nu kan vara möjligt? Hon frågade Tony på skoj om han inte ville dela med sig lite. Gissa om han var stolt?

Dom berättade att det var en liten "kurva" innan livmodern så det var lite klurigt att komma rätt med katetern, men det gick. Så nu är man inseminerad med en massa spermier. Hoppas att en liten en vill stanna kvar.
Vi var tvungna att försöka bättra på statistiken lite och gosade lite både igår kväll och i morse. Nu är det bara en lång väntan kvar. Har haft ont i magen ända sedan igår, undra vad det kan bero på?

Fredag 18 februari 2005
Att tiden går så sakta, man kan bli galen för mindre.
Önskar att jag kunde få veta på en gång om vi lyckats eller inte. Så slapp man att gå och vara orolig för att sedan bli ledsen när det inte fungerar.
Men med våran tur så blir det nog inget denna månad heller. Jag tror att vi får göra ett försök till på Huddinge och sedan måste vi gå privat.

Måndag 21 februari 2005
Har precis varit hemma hos Nina min svägerska som har en urgullig bebis på sex månader. Stackars lilla unge, hon kommer att få men för livet med en så pussglad faster som jag. Ninas kompis var där hon har en dotter som kom till genom IVF, hon håller på med ett syskonförsök nu. Det är skönt att prata med någon som förstår precis hur man känner.
Så nu är vi inne på dag 5.

Onsdag 23 februari 2005
Nu var det dag 7 och jag börjar bli lite smått frustrerad.
Vill gärna testa men vet att det inte är någon idé förrän tidigast måndag.
Har redan börjat att planera för nästa insemination eftersom jag är säker på att denna misslyckas. Sitter på jobbet och kan inte koncentrera mig på någonting.

Fredag 25 februari 2005
Har konstiga, tjocka, vita flytningar.Underligt, det brukar jag inte ha förutom vid ägglossning. Jag har ont i magen till och från. Känns jobbigt att inte kunna testa förrän nästa vecka.
Jag börjar känna efter lite för mycket nu. Skönt med helg.

Lördag 26 februari 2005
Stressigt värre vet knappt var jag ska börja någonstans. Massor att göra inför bröllopet.

Vid lunchtid idag mådde jag fruktansvärt illa, jätte ont i magen, det kändes verkligen som jag skulle dö. Mådde så illa att jag var tvungen att kräkas. Undra om man kan känna av graviditetssymptom innan BIM? Är inne på dag 10 efter inseminationen. Ska försöka att hålla mig och inte testa förrän på onsdag men det är svårt.

Söndag 27 februari 2005
08:45
Inga symptom alls nu på morgonen. Bara väldigt hungrig, men det är jag ju annars också. Måste sluta att leta efter symptom. Känner på mig att det inte kommer att fungera denna gång. Har pratat med Tony och vi vill köra på direkt igen nästa mens, det vill säga starta med Pergotime. Måste ringa barnmorskan på måndag och fråga om det är OK.
Usch ingen bra dag idag.
19:30
Idag har vi haft möte med tärnorna och marskalkarna, skönt att få något annat att tänka på istället för alla dessa dumma (inbillade) symptom.
Kommer nog att testa på onsdag dag 14, bara för att få det överstökat. Om det är negativt kan vi fokusera på bröllopet istället.

Måndag 28 februari 2005
Jaha, då var ännu en till på mitt jobb gravid. Att detta inte kan hända en själv. Jag hoppas så att det denna gång ska bli ett plus.
17.30
Oj, vad det är svårt att hålla sig ifrån att testa. Det är ju inte så att jag blir mindre gravid om jag väntar tills onsdag. Jag kanske till och med ska vänta tills på torsdag? Det beror på hur mycket is i magen jag har. Har börjat inbilla mig att brösten är lite ömma men de kan de ju vara innan mens med. Har inte mått illa något mer sen i lördags, det är nästan så att man hoppas på att må lite illa igen...

Tisdag 1 mars 2005
Pratade med Huddinge sjukhus igår och vi får göra ännu en insemination redan i nästa cykel. Det känns skönt att veta, det blir liksom mindre press på denna då. Men nästa insemination så ska jag inte äta Pergotime, läkaren tyckte att det var onödigt eftersom jag själv har normal ägglossning och sist så punkterade de ändå två av mina tre äggblåsor.
Känner att mensen är på gång. Lite ömma bröst, men det är nog på grund av mensen. Nu vågar jag inte testa för jag vill inte bli besviken...

Onsdag 2 mars 2005
Testade i morse. Negativt. Dag 14 efter inseminationen. BIM -1.

Gravtestet var helt värdelöst, nåt som jag hade fått från barnmorskan. Först blev det ett rött streck i det stora fönstret och jag började hoppas. Sen försvann det och det blev bara ett streck i kontrollfönstret. NEGATIVT!

Kände mig jättelurad eftersom mitt hjärta hade tagit ett extra skutt när det första strecket visade sig. Läste sedan informationen där det stod att det är vanligt att ett rött streck visar sig i det stora fönstret först men att det bara är ett kosmetiskt fenomen. Va sjutton det nu betyder? De borde verkligen förbättra testet istället för att inge folk falska förhoppningar.

Nu har jag skrivit av mig. Nya tag nästa månad.

Torsdag 10 mars 2005
Vi har gift oss!
Bröllopsdagen var helt klart den bästa dagen i mitt liv. Allt gick perfekt, festen var super, ja det finns inga ord. Önskar bara att det hela varat många flera timmar, det var så många som jag ville prata med. Sjuttiofem gäster, middag och dans hela natten lång. Jag sa till Tony (min make) att vi måste förnya våra löften om sisådär fem år så att vi kan ha en stor fest igen.

Så nu är jag fru!
Ska påbörja insemination nummer två nästa vecka. Då ska vi göra den i min naturliga menscykel eftersom jag fick så himla många äggblåsor när jag åt Pergotime. Jag hoppas verkligen att det fungerar denna gång.

Måndag 14 mars 2005
Det känns som om tiden sniglar sig fram.
Testade med ägglossningsstickor imorse, men ingen ägglossning. Det blir nog att åka in på torsdag och göra ultraljudsundersökning och sedan insemination på fredag.

Tänk att jag är gift Det känns otroligt härligt att kunna säga min make.

Fredag 18 mars 2005
Ingen insemination denna månad. Var på ultraljud igår och det var inga äggblåsor som hade blivit stora nog. Min läkare sa att det inte var så konstigt, tydligen så har många kvinnor inte normal ägglossning varje månad fast vi tror att vi har det. Så var det tydligen för mig denna månad.
På ett sätt känns det skönt att slippa pressen denna månad, ta lite paus.
Jag har börjat äta Gestapuran så att vi kan "bestämma" när min nästa mens ska komma. Jag ska äta dem i tio dagar och sedan efter två dagar får man mens. Sedan på dag fem är det Pergotime som gäller igen. Har fått tid den 7 april för ultraljud, hoppas att det är en massa stora äggblåsor.

Vill så gärna ha en bebis. Nu börjar det verkligen kännas frustrerande. Att det ska vara så svårt att få till det?

Måndag 21 mars 2005
Nu knaprar jag Gestapuran. Det trista är att vi inte ens kan försöka själva denna månad. Gestapuran har samma effekt som p-piller. Det känns som om en månad går till spillo.

Vi åker till Thailand på bröllopsresa i maj. Det ska bli skönt.
Skrev in mig på viktväktarna idag, har lagt på mig en massa kilo under det senaste året, nu ska de bort!

Tisdag 22 mars 2005
Just idag känns det ganska bra att pausa lite i bebisverkstan. Slippa allt spring till sjukhuset och alla ursäkter på jobbet. Och sedan denna olidliga väntan. Det ska bli skönt att fira påsk och bara ta det lugnt. Ladda batterierna till nästa omgång.

Torsdag 31 mars 2005
Tog sísta Gestapuran pillret i söndagsmorse och min läkare sa att mensen skulle komma två dagar efter sista tabeletten. Idag är det torsdag och ingen mens i sikte. Har haft molande mensvärk och lite ömma bröst. Vill att mensen ska komma nu så att jag kan börja med Pergotime. Jag har ju tid för ultraljud om en vecka, då skulle jag ha varit på dag 11 om mensen hade kommit. Men nu är det ju alldeles för tidigt om mensen kommer ikväll eller senare. Måste boka om alla tider. Pust! Läkaren sa till mig att man inte kunde bli gravid när man åt Gestapuran att de hade samma effekt som p-piller, men när jag frågade barnmorskan imorse så sa hon att man visst kunde bli gravid. Vad ska man tro?

Fredag 1 april 2005
Mensen lyser med sin frånvaro. Min mens har alltid varit väldigt punktlig, så nu börjar jag bli lite orolig att det inte var någon bra idé att äta Gestapuran. Det var ju för att vi skulle kunna "bestämma" min nästa mens, men det har ju inte fungerat. Tänk om mensen är borta ett långt tag. Inte bra alls.

Söndag 3 april 2005
Ingen mens!
Det som är så surt är att den enda anledningen till att jag åt Gestapuran var att vi skulle skynda på mensen så att inseminationen kunde ske snabbare. Med tabletterna skulle jag ha fått mens i tisdags enligt läkaren. Utan Gestapuran skulle jag ha fått mens i torsdags-fredags (min naturliga cykel). Istället får jag ingen mens alls. Vågar inte ens tro att jag skulle kunna vara gravid. Jag hade ju inga stora äggblåsor på sista undersökningen och läkaren sa att jag inte kunde bli gravid medan jag åt dessa dumma piller. Men man kan ju inte låta bli att hoppas.

Måndag 4 april 2005
Tog ett gravtest. Det visade självklart negativt.
Men inte sjutton har jag fått mens. Dumma Gestapuranpiller.
Jag är så arg. Jag vill ha mens NU.
Idag vill jag inte se en gravid mage nånstans.

Pratade precis med min läkare och hon förstod inte heller varför mensen inte hade kommit, men hon trodde att den var på gång.

Tisdag 5 april 2005
Den har kommit! Mensen. Att den var så sen är helt otroligt.
Pratade med barnmorskan och jag fick tid för ultraljud nästa fredag den 15 april. Var lite orolig att jag skulle ha ägglossning över helgen och då sa hon att det är ju lika stor chans om ni försöker själva.
Vadå? Vi vill ju insemineras, det är ju det som är hela grejen. Blev lite sur faktiskt. Ska nog ringa min läkare imorgon och se om jag inte kan få komma in på torsdagen för säkerhets skull. Men jag ska i alla fall börja att knapra Pergotime på lördag och kommer att äta det i tre dagar. Jag kanske ska fuska och äta i fyra dagar? Man vet ju aldrig om man får några äggblåsor annars.

Onsdag 6 april 2005
Pratade med min läkare idag. Mycket riktigt, jag ha en tid för ultraljud nästa torsdag, inte på fredag. Väldigt irriterande att barnmorskan inte lyssnade på mig.

Jag ska äta tre Pergotime med start på lördag och sedan ska jag till HS på tisdag för ultraljud. Det är så skönt att komma igång.

Onsdag 13 april 2005
Ultraljud igår. Läkaren såg vad hon trodde kunde vara en gulkroppscysta men hon var inte säker. Om vi har tur så är det en stor äggblåsa. Men med min otur så lär det vara en cysta och då blir det ingen insemination denna månad heller. Jag ska tillbaka imorron och kolla. Om det är en äggblåsa blir det insemination på fredag.
Gud, vad jag är trött på det här. Allt springande till sjukhuset hela tiden och att alltid bli besviken. Det skulle vara OK om man var garanterat ett barn i slutändan men...

Om det är en cysta så betyder det att det inte är någon idé att försöka själva heller. Jag vill bli gravid nu! Det borde vara vår tur!

Torsdag 14 april
Det gick bra hos på sjukhuset. Äggblåsan/cystan hade växt och var idag megastor. Hon kunde inte till hundra procent avgöra vad det var men tyckte att vi skulle försöka med insemination.

Jag är med i en studie på HS så det skedde en lottning och jag hade turen att få äggledarna spolade men nåt medel som ska vara bra för spermierna. Det var väl inte sådär jätteskönt, kändes som om man hade jättemensvärk, men det gick över fort. Kan tänka mig att det är en väldigt liten smärta om man jämför med äggplock. Sedan fick jag en Pregnylspruta i magen. Och imorgon blir det insemination.

Jag ska sedan tillbaka på måndag och kika på äggblåsan/cystan. Om den finns kvar så är det en cysta och då får jag göra en till insemination "gratis". Om den är borta så var det troligtvis en äggblåsa och då är det bara att hålla tummarna. Känns lite tidigt att göra insemination på dag 11 men vad vet jag? Känns otroligt skönt att vara på G igen. Om det är en cysta så blir jag galen. Känner mig trots allt ganska lugn nu men vet att så fort inseminationen är gjord så börjar den eviga väntan. Om man kikar på vår inseminationslista på samtalsforumet så är det väldigt få av oss oförklarligt barnlösa som har blivit gravida. Trist.

Fredag 15 april 2005
Jaha, då var man nyinseminerad.
Tony hade 175 miljoner ml friska små spermier så han var nöjd. Men sist hade han dubbelt så många men det blev ingen bebis ändå. man får hoppas att i alla fall en simmar åt rätt håll.
Allt gick bra och vår barnmorska på HS är suverän.
Så nu är det bara att vänta. Eftersom jag är med i en studie måste jag till HS två gånger för blodprov. Ett för att se att ägglossningen tog plats och sedan ett till för att se om jag är gravid. Pust, jag som hatar sprutor. Hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas, hoppas!

Onsdag 20 april 2005
Dag 5. Hmm, undrar hur man räknar? Räknar man in inseminationsdagen?
Känner inget alls, men det är ju så tidigt. Har inte så stora förväntningar.
Bra nyheter är att om vi inte har blivit gravida innan augusti så kan vi få vara med i ännu en studie på HS. Den pågår i två månader och under dessa månader avråder de en att försöka bli gravid. Men efter studien så får vi gå före i IVF kön. Det innebär att vi slipper vänta till mars-april nästa år utan kan få våra landstingsfinansierade försök innan jul. Tjolahopp!

Torsdag 28 april 2005
Ingen bra dag. Min kompis fick en bebis igår. Klart att jag är glad för hennes skull men det gör ont också. Varför fungerar det inte för oss?

Fredag 29 april 2005
J-la skit! Det blev ingenting. Blodprovet var negativt. Jag visste men blev ändå jätte besviken. Tycker att allting är piss just nu. Varför kan det aldrig bli vår tur? Ska ringa till Sophiahemmet och se om vi kan göra en insemination innan sommaruppehållet.

Fredag 27 maj 2005
Jag är så TRÖTT
På att springa till doktorn
På alla hormoner jag stoppar i mig
På att ta sprutor, som jag hatar
På ägglossningstest
På att försöka sexa till det under dagarna med ägglossning
På alla tjocka, gravida magar
På alla som säger att det nog tar sig snart
På alla med små söta nyfödda bebisar
På alla falska graviditetssymptom
På att få mens varje månad
På äggblåsor som inte vill växa till sig
På gulkroppscystor
På att de inte hittar något fel på oss
På att springa på toa hela tiden och titta efter mensen
På negativa graviditetstest
På att hoppas så mycket varje månad
På att varje månad bli BESVIKEN!

Tisdag 31 maj 2005
Idag är jag inne på BIM+3 men ingen mens i sikte. Testade negativt igår. Jag visste att jag skulle göra det men en liten del av mig hoppades att vi hade lyckats på egen hand. Jag hoppas att jag får mensen snart så att jag hinner med en insemination till innan sommaren. Livet är orättvist.

Onsdag 1 juni 2005
Äntligen lite goda nyheter.
HS ringde igår och sa att om vi ville kunde vi starta studien redan i juni. Då blir det studie juni och augusti. Och sedan får vi göra vårt första IVF försök genom landstinget redan i september-oktober. Tjo Hoo! Det känns jätte bra att få komma igång.
Så då blir det ingen insemination för mig i juni eftersom jag inte får bli gravid medan jag är med i studien. De tar prover under hela cykeln så det kommer att bli en massa springande till HS. Enda kruxet är att jag måste få min mens innan den 6 juni, annars kommer semestrar och sånt ivägen. Jag är inne på BIM+4 idag och nu vill jag ju verkligen ha min mens.

Torsdag 2 juni 2005
I morse kom mensen. Imorgon bär det iväg till HS för start av studien.
Känns ganska OK att få mens för nu är det inte lång tid kvar tills vi får påbörja vår IVF behandling.

Fredag 3 juni 2005
Första dagen i studien.
De ska ta prover sju gånger under månaden och följa hela cykeln. Studien handlar om livmoderslemhinnan. De vill undersöka om det har med livmoderslemhinnan att göra att ägget inte fastnar vid IVF. Jag tror att det var så? Det blir paus i juli för semestern och sedan ska vi köra igång igen första menscykeln i höst. Då ska jag tydligen äta en massa hormoner.

Efter det blir det provrörsbefruktning. Jag längtar så tills vi kan börja med IVF. Vet att det inte är någon garanti att det blir en bebis, men chansen ökar i alla fall lite. Ser inte alls fram emot äggplockningen men jag har några månader att vänja mig vid tanken.

Fredag 10 juni 2005
Allt känns helt OK just nu.
Studien pågår och jag ska dit på måndag igen.
De ska ta ett prov på livmoderslemhinnan efter ägglossning och det ser jag inte fram emot. Det ska tydligen kännas ganska rejält.
Ska njuta av sommaren och inte tänka så mycket på bebisar. Vi får ju i alla fall inte göra några barn under sommaren.

Tisdag 14 juni 2005
Vi kommer inte att få göra andra delen av studien förrän i slutet på augusti på grund av att min läkare har semester och min cykel inte går hand i hand med min läkares semester. Så det betyder att det blir IVF i oktober. Var på HS igår och fick veta att vi kan försöka själva i juli och augusti. Det vill säga de månader som de inte behöver ta prover på mig. Det är ju bra annars skulle vi "förlora" två månader under sommaren.

Fredag 17 juni 2005
Var på HS idag för blodprov. Kan inte hålla räkningen på alla gånger de har stuckit mig nu. De tar alltid minst tre rör varje gång. Undra om de har startat jouröppetbutik för vampyrer på natten? Ska tillbaka på torsdag nästa vecka och ta prov på livmoderslemhinnan. Usch. Biopsi heter det visst.

Måndag 27 jun 2005
Midsommaren var suverän. Vi hade fest hemma i trädgården. Solen sken, en massa kompisar var där. Kunde inte ha blivit bättre.

Provet på livmoderslemhinnan gjordes med lokalbedövning. De knep bort små prover. det gjorde inte så ont men det var obehagligt.

Nu är det över. Sista blodprovet imorse. Första delen av studien är över, nästa sker i augusti någon gång beroende på när mensen kommer. Tony och jag kommer att försöka själva i sommar.

Måndag 29 augusti 2005
Jaha ingen mens. BIM+2, men jag vågar inte hoppas.
Vill bara att den ska komma så att vi kan påbörja andra fasen i vår studie för att sedan få göra IVF. Har lite ömma bröst, men ingenting annat så det är nog bara fröken röd som spelar mig ett spratt igen.

Ser bara bebisar och gravida magar överallt. På jobbet är det barnprat hela tiden. Jag blir så less. Jag blir så trött. Ska nog köpa ett graviditetstest imorgon om inte mensen har kommit.

Tisdag 13 september 2005
Idag fick jag min barnmorska till att skicka in våra papper till IVF- kliniken. Yes!
Det var på tiden. Vi ska genomföra den sista delen av studien på fredag. Ännu ett prov från min livmoderslemhinna. Usch. Men det är det värt om vi får börja med IVF nästa månad. Jipiee!

Onsdag 14 september 2005
Är arg idag. Fick brev från HS angående nybesök. Har fått tid 24 oktober. Det konstiga är att barnmorskan som håller i studien inte har skickat in våra papper ännu. Så det innebär att kön gick snabbare än vi trodde och att vi redan är framme.

Min barnmorska lovade att vi skulle få spraya nästa cykel, men om vi ska dit 24 oktober så är det för sent att börja. Man ska ju börja spray på dag 21. Då blir det inte förrän i november. Anledningen till att jag anmälde mig till studien var att vi skulle få gå före i kön.

Jag ska prata med barnmorskan på fredag och se om vi inte kan få en tidigare tid, bara ett par dagar. Annars känner vi oss helt lurade. Jag som har sprungit dit i två månader för prover och på fredag ska de knipsa av en liten bit av min livmoderslemhinna för andra gången. Jag hoppas verkligen att vi får en annan tid, jag blir så trött på allt strul.

Torsdag 15 september 2005
Nu är jag glad, lite skillnad mot igår.
Pratade med Kerstin, barnmorskan på Huddinge imorse och hon sa att hon redan hade ändrat vår tid till 3 oktober. Det betyder att vi hinner starta med spray i mitten av oktober om allt vill sig. Men som sagt man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken.

Sista biten av studien imorgon. Tony följer med och håller handen. Hoppas verkligen att studien leder någonstans, att de kommer på hur de ska få äggen att fastna på livmoderslemhinnan. Då har man i alla fall bidragit med nåt bra.

Onsdag 21 september 2005
Äntligen är studien färdig.

Vi ser verkligen fram emot 3 oktober, det ska bli spännande att få komma på samtal.

Måndag 26 september 2005
Mens idag, den 16 oktober börjar jag spraya. Om jag nu får, har ju inte varit på IVF samtal ännu.
Kan inte dagarna gå lite snabbare?

Måndag 3 oktober 20
Besöket på HS gick bra.
Läkaren var lite virrig och förklarade typ ingenting. Han gjorde en ultraljudsundersökning och sedan var det sköterskan som fick ta hand om oss. Hon var supergullig. Vi gick igenom behandlingen och alla datum, sedan fick jag sticka mig själv i magen. Det tog säkert 5 minuter innan jag kunde sticka in nålen. Jag höll på att börja gråta. Det gjorde inte ont men det var väldigt obehagligt. Jag hatar sprutor. Det får bli Tony som får ta hand om den delen.

Nu är verkligen ALLA runt omkring oss gravida. Jag är så avis! En kollega till mig ska ha sitt tredje barn snart och det var inte ens planerat. En liten olycka, hoppsan! Varför händer inte dessa små olyckor oss?

Mitt schema än så länge:
16 oktober Spraystart
2 november blodprov för att se att jag är nedreglerad.
150 Gonal-F i 12 dagar tror jag att det var.
Om allt går rätt äggplockning vecka 46.
Nu är det dags för sängen.

Lördag 8 oktober 2005
Dagarna verkligen sniglar sig fram.
Igår berättade en av mina kollegor att hon var gravid.
Jätte kul, för henne! Alla är verkligen gravida just nu eller också har de redan små söta barn som man bara skulle vilja kidnappa och ta med sig hem.
Jag har kommit till det stadiet att det är svårt att vara glad då de i min närhet blir gravida. Jag vill inte vara den missunnsamma men... Försöker le och låtsas som om allt är som vanligt, men det är jobbigt. Imorgon ska vi till Tonys arbetskollega som har fått en liten son. Men det är OK. De har också haft svårigheter att få barn. Det lyckades för dem på andra IVF omgången. De var tvungna att åka till Finland eftersom de gjorde IVF med äggdonation. Jag har massor att fråga dem om.
Nu ska jag kolla på fotbollen.
Heja Sverige!

Måndag 17 oktober 2005
Spraydag 2
Känner inget speciellt men det tar nog några dagar innan man får några symptom. Nu vill jag bara att de här veckorna ska gå snabbt så att jag får börja med sprutor.

Jag har lusläst Längta Barn och Allt om barnböckerna.
Det är intressant att läsa om andra som har gått igenom samma sak. Måste nog beställa lite fler böcker.

Fredag 21 oktober 2005
Spraydag 6
Usch vad tiden går sakta. Det går bra med sprayen, har inga riktiga symptom ännu. Konstigt att man kan längta efter att få starta med sprutor jag som hatar sprutor.

Onsdag 26 oktober 2005
Spraydag 11
Har inte fått mens ännu. Går bara och väntar.
Sprayningen kan tydligen försena mensen. På Huddinge ville dom att jag skulle ringa om den inte kommer mellan spraydag 7 och 11. Jag får väl ringa dem imorgon om den inte kommit. Suck.
Denna eviga väntan. För det kan väl inte vara så att jag är med barn?
19:00
Pratade med HS dom ville att jag tog ett graviditetstest.
Det var ju så klart negativt. Det kunde jag ha räknat ut själv och sparat 70 kr. Fortfarande ingen mens. Idag kände jag verkligen av hormonerna. Blev skitförbannad på ett möte på jobbet och började nästan att gråta. Det är inte likt mig, jag som nästan alltid är glad och positiv har förvandlats till värsta klimakteriekossan.

Torsdag 27 oktober 2005
Spraydag 12
Börjar att få lite menskänningar. Hoppas att mensen kommer snart så att det inte är någon cysta som spökar. Varför kan tiden inte gå snabbare?
Är hemma ifrån jobbet idag, orkar inte sitta där och vara glad när jag i själva verket är så ledsen.
Skrev ett långt mail till min chef idag och berättade om vår barnlöshet. Kändes jätte skönt att få ur mig allting. Nu slipper jag ljuga och hitta på ursäkter varje gång jag ska till läkaren. Och om jag blir sjukskriven vid äggplockning så vet hon varför.

Fredag 28 oktober 2005
Spraydag 13
Mensen kom i går eftermiddag. Har haft mensvärk så att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Så här ont brukar jag inte ha.
Idag är jag jätte deppad, har bara lust att gå och lägga mig och stänga ute världen. inte så roligt att komma in i klimakteriet. Vet att det kommer att gå över men det hjälper inte idag. På tisdag ska jag på mammografi, hittade en liten knöl i mitt ena bröst. Inte klokt. Så nu är jag orolig för att jag ska ha bröstcancer. Tar det aldrig slut?
Just nu tycker jag riktigt synd om mig själv.

Måndag 31 oktober 2005
Spraydag 16
Flyter på som vanligt. Har inte oroat mig alls för IVF-behandlingen eftersom jag har fullt upp med att oroa mig för knölen i bröstet. Ska till Sofhiahemmet på mammografi imorgon och jag är så nervös. Jag hoppas och ber (om det nu finns någon där uppe) att det bara ska vara en ofarlig grej. Det känns som om jag har haft min beskärda del redan.

Onsdag 2 november 2005
Spraydag 18
I morse åkte jag till HS för att lämna blodprov. Provtagningscentralen öppnade 07:30 och jag var där 07:35. Det var cirka tjugo personer före mig i kön. Förstår inte var alla kom ifrån, men de ville väl också klara av detta innan jobbet. När jag hade suttit nästan en halvtimme i kö fick jag komma fram till kassan och tror ni inte att IVF-HS hade glömt att skicka remiss till provtagningen för mitt blodprov? Så jag fick inte lämna något prov. Fick springa till IVF-enheten och klaga, fick sedan lämna blodprovet där, fattas bara annat. Tycker att de är lite väl virriga på HS.

Nu är det bara att hoppas på att jag är nedreglerad och att jag får börja ta sprutorna snart.

Var på Sophiahemmet igår för mammografi, det gick bra. Jag är inte döende. Dom kollade brösten med mammografi och ultraljud. Tydligen så var det en bindvävsknuta av något slag. De tog även cellprov som skickas för analys, men det var bara rutin sa läkaren.

Min gravida arbetskollegas mage börjar synas lite smått. Jag är så avundsjuk! Om jag hade blivit gravida när vi började att försöka så skulle vi varit föräldrar för länge sedan.
18:05
Pratade med HS, jag är nedreglerad. imorgon får jag börja med Gonal-F. Spännande. Hoppas att det blir en massa fina ägg. Fast inte så att jag blir överstimulerad. Det verkar vara en hårfin gräns.

Fredag 4 november 2005
Tog första sprutan i går kväll, det kändes ingenting.
Tony fick göra jobbet medan jag blundande. Nu ska jag spruta till och med måndag och sedan bär det av till HS igen för blodprov den 8 november. Allt känns bra men jag är lite nervös att något ska gå fel.

Att det inte blir några ägg.
Att äggen inte blir befruktade.
Att de befruktade äggen inte delar sig.
Usch vad jobbigt!

Söndag 6 november 2005
Sitter och funderar på hur vanligt det är att inte kunna få barn. I början när det inte fungerade kändes det som om vi var ensammast i världen, att det inte kunde vara många som var i samma sits som vi. Men nu efter snart två år i denna djungel så har man förstått att det är supermånga som har problem. Det är jättevanligt, HS säger att det är 500 000 par i Sverige som har svårt att bli gravida. Det är ju massor.

Då tycker man att man skulle få fler landstingsfinansierade försök än idag. Det behövs ju fler barn i Sverige så att de kan ta hand om oss då vi blir gamlingar.

Ska ta fjärde sprutan ikväll, har inte fått några spänningar i magen ännu. Är lite orolig för att det inte händer någonting där inne? Tänk om det inte blir några äggblåsor alls? Det är så mycket jag går och oroar mig för. Tony är inte lika nervös men så klart det är inte hans kropp som måste gå igenom denna karusell av hormoner varje gång.

Nej, nu måste jag gaska upp mig. Ska äta lite godis så blir jag lite gladare...

Tisdag 8 november 2005
blodprov i morse. Som vanligt en hel drös med människor som var före mig i kön, fast jag kom 07:35. Efter det fick jag springa till tåget för att ta mig in till jobbet. Så klart var pendeln försenad med över tjugo minuter. Pust! Tycker synd om alla som är beroende av pendeln varje dag.
Den har varit sen varenda gång som jag har tagit den från HS. Kom för sent till jobbet, men nu när chefen vet varför så gör det inte så mycket.

HS ringde på eftermiddagen, allt såg bra ut. Jag ska fortsätta att ta Gonal-F 150 och en sprut Suprecur tre gånger per dag i ena näsborren. Fick tid för ultraljud på fredag efter lunch. Spännande. Då får vi veta hur det egentligen står till med tillväxten av äggblåsorna. Tar spruta 6 idag och känner fortfarande ingenting. Ska man vara orolig? Jag vet att det är flera som inte känner någonting men kan änndå inte låta bli att oroa sig.

Fredag 11 november 2005
Ultraljud. Ny läkare denna gång som var mycket bättre. Jag hade sex äggblåsor på vänstra sidan, varav den största var 15 mm. Endast en äggblåsa på den högra sidan. Halllååå, den högra tycker jag inte riktigt har gjort sitt jobb. Läkaren sa dock att det fanns några fler små på högra sidan men de kanske inte hinner växa till sig.

Jag ska fortsätta med Gonal-F 150 till och med söndag.
På måndag kväll klockan 22:00 blir det ägglossningssprutdags.
Äggplock på onsdag 16/11. Nu börjar det hända lite saker.
Hoppas bara att mina futtiga blåsor innehåller bra ägg.

Söndag 13 november 2005
Jag är verkligen jätte nervös inför morgondagens ägglossningsspruta. Usch!

Vet inte varför Gonal-F sprutan gör ont, kanske för att jag spänner mig? Förrut kände jag knapt nåt alls. Har inte ont i magen, men å andra sidan så hade jag ju inte så jätte många blåsor. Hoppas att de jag har växer till sig och att det finns bra ägg inuti. Och självklart att de blir befruktade.

Jag är arg! Arg på min kompis som påpekade under ett samtal att hon inte tycker att Tony och jag har varit tillsammans så länge (3 år) och att hon därför inte kan förstå varför det ska vara så bråttom med barn. Men det har väl inte med saken att göra hur länge vi har varit tillsammans? Det är väl hur länge vi har FÖRSÖKT. I två år och det fungerar uppenbarligen inte. Dessutom var hon tvungen att slänga ur sig den klassiska kommentaren

-Men ni försöker nog för mycket, kanske om du inte tänker på det så mycket.
Inte visste jag att man kunde försöka för mycket? Man blir förundrad över dessa dumma kommentarer. Arg och ledsen blir man. Jag är 29 år och jag vill ha barn nu.

Måndag 14 november 2005
Ägglossningssprutedagen är här. Har haft ångest hela dagen. Det beror på att jag verkligen hatar sprutor och att jag kommer ihåg att Pregnyl sprutan inte var att leka med. Aj Aj Aj Exakt tre och en halv timme kvar.

Inatt drömde jag att vi hade en liten dotter, det var helt underbart. Inte roligt att vakna upp ur en sådan dröm och upptäcka att det inte var sant. Jag kan inte låta bli att hoppas på detta försök, fast det är vårt första. Jag vill så gärna ha en liten en. Hoppas att jag i alla fall får ett ägg till frysen.

Onsdag 16 november 2005
Dagen D eller dagen Äggplock kanske man ska säga.
Vaknade tidigt imorse, redan vid sextiden fast jag hade sovmorgon till åtta. Har värk i magen, som mensvärk och brösten ömmar, men det är alla hormoner som spökar.
Försökte få upp älsklingen men han sover som en gris.

Är väldigt nervös måste jag erkänna. Jag vet att alla upplever äggplocket på olika sätt, men jag är lite rädd för att de inte kommer att ge mig nog med bedövning. Ska gå och fixa matsäck snart. På HS får man inte gratis frukost efter plocket utan man ska ha med sig själv. Men det är väl för att det är landstinget. Nej, nu måste jag gå och dra upp karln min. Han ska ju hinna lämna sitt bidrag i burken innan vi åker.
16:00
Tillbaka från äggplock och jag lever!
Det började med att maken lämnade sin insats till laboratoriet. Sedan fick vi ett "eget" litet bås där jag fick byta om till den blå sjukhusskjortan och de ursexiga knästrumporna. Självklart utan resår så de hasade ner hela tiden. Jag fick ligga ner på britsen medan Tony min älskling satt bredvid. Jag var ganska lugn, låg och läste Metro. En sköterska kom in och skulle sticka mig i armen och förbereda så att de kunde spruta in lugnande och bedövning. Det gick inte så bra för henne, hon rotade runt inne i armen med nålen för att hitta venen. Inte skönt, jag som hatar sprutor. Kände att tårarna höll på att komma. Hon hittade ingen ven och var tvungen att gå på nästa arm, det gick inte heller så bra. Så tog barnmorskan Eva över. Hon är jätte bra. Hon fick in nålen nästan på en gång.

Anledningen till att det var så svårt att hitta venen var att jag hade en ärrbildning i venen i armvecket. På grund av att jag varit med i alla dessa studier och tagit tusen blodprov på samma ställe. Ungefär som på en knarkare. Har bestämt att det inte blir fler studier för min del.

Gick och kissade och sedan in för äggplock. De hade ett fönster in till labbet, ser ut som en korvlucka, rätt skojigt. De tvättade nedtill och jag fick lugnande. Sedan fick jag lokalbedövning. Jag kan inte säga att det inte gjorde ont för det gjorde det, men det var inte så farligt. Det stack till när de punkterade blåsorna och det var obehagligt. Allt som allt tog det tjugo minuter. Sedan fick jag vila en stund, åt den medhavda matsäcken och sedan fick vi information angående återförandet.
På fredag 14:00 ska vi tillbaka för återförandet om allt går vägen. De ringer bara om det inte lyckas, om äggen inte blir befruktade. Jag funderar på att stänga av alla telefoner.

Gick och la mig på en gång när jag kom hem. Har sovit i cirka två timmar och känner mig nu väldigt mörbultat. Som om en traktor har kört över magen. Men jag klarade det!

Torsdag 17 november 2005
Yes!
Har precis pratat med HS och fyra av våra ägg har blivit befruktade.
Jag är så glad, var så orolig att mina skal skulle vara superhårda.
Så långt fungerar i alla fall allt, mina ägg kan bli befruktade av min makes spermier. Ett litet steg närmare ett barn.

Nina min svägerska var precis här och det var skönt att ha något annat att tänka på. Hennes dotter är helt underbar och det skulle vara så roligt att kunna ge henne en liten kusin att leka med. Nina vet allt om våra försök och har varit ett stort stöd.

Nu ska jag bara njuta av resten av dagen och imorgon är det äntligen dags för återföringen.

Lördag 19 november  2005
Igår fick vi ett litet pyre tillbaka
Vi kom dit 13:45, hade tid 14.00, Jag var jättekissnödig. Och tror ni inte
att de var försenade?  Jag fick tillåtelse att tömma blåsan lite, men att
sedan "spara" en del. Ren tortyr säger jag bara. Tänk er själva att vara
JÄTTE kissnödig och sedan få gå på toa och bara kissa lite.

Vi kom in vid 14:30 och fick prata lite med läkaren.
Av våra fem ägg hade fyra blivit befruktade, av de fyra befruktade var alla
bra. Vi skulle få tillbaka ett toppen ägg och få tre eskimåer till frysen!
Snacka om att vi log ifrån öra till öra. Av våra ägg hade åttio procent
blivit godkända. Läkaren sa att han hade stora förhoppningar inför vårt
toppenägg. 

Fick lägga mig i gynstolen med benen i vädret. Läkaren förde in en kateter i
livmodern och släppte vårt lilla pyre där inne. Man kunde följa allt via
ultraljudsskärmen. Ganska coolt faktiskt. Sedan dubbelkollade laboratoriet
att ägget inte hade fastnat i något instrument, det hade det inte. Så här
nära en graviditet har jag aldrig varit. Eftersom jag nu har ett befruktat
ägg i min livmoder så kan man ju tycka att allt skulle vara klart. Men icke.
två veckors lång väntan för att se om pyret vill stanna hos oss.

Så nu är jag en ruvare. Känns helt underbart och jättejobbigt samtidigt. Jag
kommer nog att bli galen under dessa två veckor. Har bett till högre makter
att det ska fungera. Om jag blir gravid och föder ett friskt barn så ska jag
ALDRIG önska mig något mer i mitt liv.

Nu ska jag ruva i lugn och ro, i nio månader om jag får bestämma.

Onsdag 23 november 2005
Om man nu räknar återföringsdagen som ruvardag 1 så har jag idag ruvat i 6 dagar. De första dagarna efter återförandet hade jag molvärk i magen och väldigt ömma bröst. Men det har gått över, idag känner jag ingenting. Bra eller dåligt? Man kan få olika symptom på grund av Progesteronet så det är ingen idé att försöka analysera allt man känner. Tycker att dagarna sniglar sig fram.

Jag vill ha domen nu! Detta är den jobbigaste väntan jag någonsin varit med om. Känner tyvärr på mig att detta inte lär vara sista gången...

Onsdag 30 november 2005
Ruvardag 13
Är så orolig att det inte ska bli något. Har lite molvärk men ingen speciellt, möjligtvis lite kass i magen men det har ju inget med bebisar att göra.
Mår annars ganska bra. Försökte verkligen att känna efter i morse om jag kanske mådde lite illa.
Men nej det gick inte.
Dagarna sniglar sig fram, tror att jag ska testa på lördag om jag inte fått mensen. Om jag vågar? Om jag inte testar så kan jag ju fortsätta hoppas på att det ska bli ett plus.

Vad har vi gjort för att förtjäna denna tortyr?
Jag vet att vi kommer att bli världens bästa föräldrar bara vi får chansen. Snälla, snälla låt oss få ett plus.

Torsdag 1 december 2005
Vi har pratat om adoption och vi är båda öppna för det. Barn ska det bli på ett eller annat sätt, kan inte ens tänka mig ett liv utan barn.
Mår ganska bra, känner inget speciellt.
Håll tummarna för oss.

Lördag 3 december 2005
VI SKA HA BARN!   
Jag är så glad, kan fortfarande inte tro att det är sant.
Vi var och julshoppade i Farsta idag och på vägen hem bestämde vi att jag skulle testa när vi kom hem. Trodde absolut inte att jag var gravid utan ville bara bekräfta att jag inte var gravid så att jag kunde ta ett glas vin med gott samvete.

Tony gick ut med hunden och jag tog fram testet som vi fått från Huddinge sjukhus. Utförde testet som man skulle, men tyckte att det kanske stänkte lite på handtaget. Det blev snabbt ett starkt rött streck bredvid kontrollstrecket!

sen satt jag där och fattade ingenting. Stirrade på testet i säkert tio minuter, Tony fick också dubbelkolla. Och det stämmer.
Jag och min älskade ska bli föräldrar och vi är så lyckliga.

Nu måste bara pyret stanna kvar hos mig tills det är dags för den att hälsas välkommen av två superlyckliga föräldrar.

Måndag 5 december 2005
Blev sjuk igår kväll, har ont i halsen och hostar konstant. Vågar inte ta några tabletter, är livrädd att göra något fel som ska orsaka missfall. Vet att jag överreagerar, men nu när jag har kommit så här långt vill jag inte göra nåt för att det ska bli fel. Har varit hemma från jobbet och legat på soffan hela dagen.

Skickade iväg Tony att köpa ett graviditetstest. Vill vara säker på att testet i lördags inte lurades. Tony tycker att jag är puckad.
Testet blev positivt igen. Pust!

Har mensvärk till och från, och brösten är ömma. Men det är inte så farligt. Pratade med HS idag och vi har fått tid för ultraljud den 28 december. Kan tillägga att barnmorskan lärde mig hur jag skall räkna ut hur långt gången jag är. Jag är i v 4+5, (4 fullgånga veckor och 5 hela dagar) i femte graviditetsveckan.

Nina kom över med en massa bebisböcker. Känns konstigt att läsa dem. Vågar jag läsa dem? Nåt kan ju gå fel.

Vi har berättat för några av våra närmaste vänner som har följt med under hela resan. De var så glada för vår skull. Sedan kunde jag inte hålla mig utan ringde min pappa idag. Vi har alltid varit väldigt nära och det skulle kännas konstigt att hålla något så här stort hemligt för honom. Och om något skulle gå fel vet vi att vi har en massa stöd från dem. För resten av familjen och vännerna  ger vi nog inget besked före vecka 12. Tror vi i alla fall. Men vi kan ju ändra oss.

Vi svävar fortfarande på moln. Tony lite mindre än jag eftersom han är så orolig att nåt ska gå fel. Men vi blir ju inte mindre ledsna om nåt skulle hända om vi varit negativa från början. Så fram med lite positiv energi.

Nu ska vi försöka njuta av stunden och se framåt!

Fredag 9 december 2005
Vecka 6 (5+2)
Kan inte fatta att jag redan är i vecka 6. Helt otroligt. Jag kommer nog inte att fatta på riktigt förrän vi har sett att det är något där inne. 28 december ska vi till Huddinge sjukhus för ultraljud.

Min förkylning börjar bli lite bättre. Har inte lika ont i halsen, men hostar fortfarande mycket. Känns som om man ska hosta upp lungorna. Är lite orolig för pyret. Pratade med barnmorskan, hon sa att min halsfluss inte skulle påverka graviditeten.

Jag har börjat smygläsa lite i böcker om graviditet och idag köpte jag min första "gravidtidning". Min käre make har fått låna en "Jag ska bli pappa bok" av sin bror. Det känns lite läskigt att börja hoppas, vi vet ju inte om det blir någon bebis ännu.. Måtte vi vara ett av de par av de 90% som inte får missfall!

Måndag 12 december 2005
vecka 6 (5+5)
Denna väntan är olidlig. Jag är så fruktansvärt orolig att det inte ska finna något där inne på ultraljudet. Har haft mensvärk lite då och då. Pratade med Huddinge idag och de sa att det är väldigt vanligt med värk i magen, eftersom livmodern börjar att växa. Brösten är fortfarande ömma. Igår tog jag mina sista proggisar, vi får se hur kroppen reagerar då de går ur kroppen.

Jag måste lugna ner mig. Jag väntar barn INTE missfall! Måste intala mig detta tiden.

Torsdag 15 december 2005
Vecka 7 (6+1)
Så har jag gått in i vecka 7. Är verkligen jättetrött. Skulle kunna somna stående överallt. Brösten är fortfarande ömma, men mest på natten. Då gör de ont. Har molvärk nästan varje dag till och från. Är inte så orolig för molvärken längre för det är tydligen livmodern som växer. Och så länge jag inte blöder så hoppas jag på det bästa. Har fått en tidigare tid på Huddinge för ultraljudet. De tröttnade väl på mig för jag ringde varje dag och tjatade Vi ska dit på torsdag den 22, känns skönt att få veta innan jul om allt ser OK ut. Jag är så orolig för att det inte ska finnas något där inne. Men jag försöker att tänka positiva tankar.

Tog ett tredje test igår. Var bara tvungen att få bekräftat igen att jag faktiskt är gravid. Kan fortfarande inte tro på det.

Onsdag 21 december 2005
Jag är så nervös inför undersökningen imorgon.
Det är det enda jag kan tänka på. Denna väntan är helt klart mycket värre än ruvartiden. Nu har vi ju kommit så här långt och det skulle vara hemskt om fostret inte levde imorgon. För oss som har kämpat så länge är ett missfall inte bara den psykiska smärtan utan betyder också att IVF-karusellen ska sättas igång igen. Jag önskar, hoppas, och ber att allt ska se OK ut imorgon. Försöker intala mig själv att det faktiskt föds massor med friska barn varje dag.

Torsdag 22 december 2005
Vecka 8 (7+1)
Pick Pick Pick Pick Pick Pick Pick Pick Pick Pick Pick Pick
Så slog vår bebbes lilla hjärta idag på ultraljudet!

Känns helt underbart att bebisen fanns där inne. Så otroligt häftigt att se hjärtat picka. jag är faktiskt gravid. Nu ska jag försöka att slappna av lite. Barnmorskan sa att om man har sett hjärtat slå så minskar missfallsrisken. Många som får missfall senare har ju blivit gravida på normal väg och inte fått chans att gå på ett tidigt ultraljud. I de fallen har det oftast gått snett tidigare. Känns skönt att höra.