Samtal pågår för dig som är gravid vid 38+ och som vill dela dina erfarenheter, oro och förväntningar med andra i samma situation.

Vad heter vårt grannland i väster?
(frågan hindrar spam-inlägg):

Namn: Ingela - villhabarn.com
Skickat: 2008-05-15 11:16
 
Hej 
Vi undrar om det är några som har problem här på forumet med att inläggen
inte "fastnar" då man väl skrivit och tryckt på skickat. Det verkar som om
vissa har problem på en del av våra samtalsämnen. Snälla ge oss respons på
om ni har problem med att skriva inlägg och i så fall hur problemet ser ut.
Om det inte är möjligt att skriva inlägg här så kan ni väl maila till:
forum@villhabarn.com
Vänliga hälsningar Ingela - villhabarn.com
Namn: Betty
Skickat: 2008-05-06 21:57
 
Hej ZX!
Jag läste ditt inlägg och kan verkligen förstå hur fruktansvärt
nervpirrande och nervöst det måste kännas för dig nu. Tänk att bara ett
litet test som tar några minuter kan ge dig svaret, är det positivt eler
negativt!? Gravid eller inte? Jag blir nervös bara jag tänker på det. Åh,
du måste skriva i morgon och tala om hur det gick. Jag håller tummarna och
hoppas nu att det verkligen blir ett klart positivt svar på stickan.

Lycka till ZX!
Kram från Betty
Namn: ZX
Skickat: 2008-05-06 19:50
 
Hej i vårsolen!

Sitter kvar på jobbet, men kan inte riktigt koncentrera mig... Igår var
jag på labbet och gjorde ett blodprovsgravtest. Doktorn sa att jag kunde
gjort det i lördags, men då var ju labbet stängt. Trodde man skulle få svar
typ samma eftermiddag, men det skulle ta några dagar... Och jag som trodde
att man gjorde detta för att få snabbt och exakt svar. Exakt blir det väl,
men snabbt, näe!... Terror är vad det är!!!

Doktorn i Finland sa att jag kunde göra vanligt kissgravtest tisdag, dvs
idag. Men när min man "krävde" att få vara med och jag visste att han inte
skulle vara hemma när jag klev upp i morse så avstod jag. Tänkte först göra
det ändå utan honom, men jag är så nervös för att få ett negativt test att
jag drar ut på det... Både för att jag vet att det hänt förut att jag
testat negativt när det senare blev positivt och av rädslan att det ska bli
negativt för att det är just negativt. Det här har jag ju bestämt är min
sista chans... 

Samtidigt så tror jag att jag måste testa snart för jag är så nervös inför
detta att jag t o m har svårt att sova. Inte alls likt mig...

Jag försöker känna efter vad jag tror, för en vecka sedan trodde jag att
det här gått bra. Brösten ömmade som fasen! Men nu vet jag inte... Ingen
blödning än så länge iallafall (som förra gången). Men det behöver ju inte
betyda något, doktorn sa ju att det är ovanligt att man får det...

Och nu tänker jag att jag struntar i min rädsla och går hem och testar,
men det är väl bäst att göra det på morgonen gissar jag. Kanske vågar jag
imorgon, jag vill ju veta fast ändå inte... Det är som när jag köper
lotter. Jag kan låta dem ligga i veckor. För innan jag skrapar/-öppnar så
har jag ju vunnit! Men den här gången är det inte lika lätt, för det är ju
inte “lätt fånget – lätt förgånget”. Den här lotten “kostade skjortan”,
inte bara pengamässigt utan även mentalt på något sätt..

Känner mig nästan “tonårig”, dvs ALLT kretsar runt mig! Fast det är bara i
mitt huvud, inte ens för maken har jag erkänt HUR mycket jag undrar och
hoppas. Skönt att skriva av mig till er stackare som kanske förstår så bra
som det går...

Men jag vill i alla fall avsluta med att jag hoppas att ni alla mår bra
och att ni får en toppenkväll!

Kram
ZX
Namn: Betty
Skickat: 2008-05-05 22:41
 
Hej Cattis!
Det låter kämpigt med 5 missfall. Ni är tuffa som ändå kämpar på. Försöker
ni på naturlig väg eller har ni gjort någon typ av behandling?

Ja, nog är det lite dött på forumet just nu. Folk kanske föredrar att vara
ute i vårsolen i stället för att sitta framför datorn. Själv har jag mycekt
tid över nu och orkar inte fara runt så mycket så jag sätter mig gärna ner
vid datorn en stund om dagen.

Jag har bara ett par veckor kvar till beräknat förlossningsdatum. Och nu
så här mot slutet så vill jag inget hellre än att bebben ska komma lite
tidigare. Jag har svårt att sova på nätterna, går på toa 3-4 ggr per natt.
Om jag rör mig något snabbare än en snigel så blir magen stenhård och jag
får sammandragningar. Jag har svullnat (fått vatten i kroppen) och kan inte
längre ha ringar eller armbandsur på. Men nog är det synd att klaga när jag
får uppleva ytterligare en graviditet i mitt liv. Det är verkligen en
"superhit" och jag vill verkligen säga att jag är väldigt lycklig över
det.

Jag hoppas verkligen att era försök ger resultat och att din lille son ska
få ett syskon.

Kram från Betty
Namn: cattis
Skickat: 2008-05-04 23:23
 
Hej!
Molly va roligt att du skriver har undrat hur ni har det! Det måste vara
fantastiskt skönt att få hem honom.Njut av lill killen familjen och det
vackra vårvädret.Må så gott och kram från mej!

Betty:Det verkar vara lite stiltje här på forumet hur går det för dej? Hur
långt har du kvar att gå?

Själv så har vi hunnit med 5 missfall och det känns men vi kämpar på lite
till så får vi se vad som händer.Min lillkille är nu 1 1/5 år och snart är
det dags att börja dagis,men vi ska njuta av sommaren först.
Må så gott allihop!
Namn: Betty
Skickat: 2008-05-04 15:32
 
Molly i Lund - vad härligt att få sova så länge, oftast tror jag att det är
just den dåliga sömnen som många upplever som så jobbig när man är nybliven
förälder. 

Jag kan förstå din känsla av att vara snuvad på upplevelsen att få föda
fram din son. Lyckligtvis har du fått uppleva det 4 ggr tidigare. Jag har,
precis som du, svårt att förstå att man väljer ett kejsarsnitt om det inte
finns några medicinska skäl till det. Även om jag inte riktigt förstår det
så respekterar jag naturligtvis ändå att kvinnor gör detta val. Man kan
ofta läsa om att konvalescensen är längre vid kejsarsnitt, smärtorna efter
ett kejsarsnitt hänger ofta kvar länge och att barnet oftast återhämtar sig
snabbare efter vaginal födsel samt en massa andra fördelar. Dessutom är ju
kejsarsnitt ett ingrepp, en operation, med alla de risker som vanligtvis
finns vid operationer. Men ibland har man inget val och då är det bara att
gilla läget. Det är ju fantastiskt att de kunde plocka ut din lille son och
att han ändå har klarat det så bra. Han måste vara en liten fighter!

Har du varit ute i bokskogen och njutit nu? Själv kan jag längta efter att
få ta en långpromenad med barnvagnen. Just nu kan jag inte gå så långt i
taget utan att behöva sätta mig ne roch vila eftersom jag får kraftiga
sammandragningar. Men det ska jag ta igen senare. Passa på och njut av
våren och sommaren!

Kram från Betty
Namn: Molly i Lund
Skickat: 2008-05-03 09:04
 
Betty!
Tänker på dig och håller verkligen tummarna för att du får en fin och bra
förlossning!
Känner mig lite snuvad på den biten, pga snittet, men å andra sidan har
man ju varit med om det nu, så man vet vad det innebär. Kan ej begripa HUR
NÅGON kan välja snitt utan att behöva det. Efter att ha fött 4 barn vaginal
varav en utan smärtlindring, så kan jag ärligt säga att smärtan efter
snittet var 10 ggr värre!!!
Men det där kanske är olika...
Jo, det är lite nervöst med syrgasen.
Har en stationär apparat hemma, sen lösa flskor för promenader och en stor
med högflöde om han skulle dippa till en farligt låg nivå i saturation. Men
nu är han inne på sin 3e steroid-kur, så han ligger på en ganska rimlig
nivå i syrgas.
Idag skall vi åka ut till bokskogen och njuta av den skira grönskan. DET
har jag längtat efter varje dag, där jag låg i min sjukhussäng!
Varje dag med vår lilla kille är en gåva- jag njuter av varje sekund,
såväl bajsblöjor som skriknätter!!!
I natt har han och vi sovit 7 timmar i två omgångar- känns som ännu en
lottovinst!
Ha det jättebra Betty!
Och förstås alla ni andra!
Stor kram 
Molly i Lund
Namn: Betty
Skickat: 2008-05-01 22:17
 
Molly i Lund - Så roligt att höra ett livstecken från dig. Det måste kännas
riktigt bra att äntligen få hem din son. Känns det inte också lite läskigt
att ha honom hemma med tanke på att han har en lungsjukdom och behöver
syrgas? Men ni kanske känner er trygga och säkra med att kunna ta hand om
honom på rätt sätt. Jag hoppas att du också får hälsan tillbaka och att
ditt blodtryck sjunker. Du får ta hand om dig själv och din lille fighter!

Jag har inte så långt kvar nu till förlossningen, tror jag (hoppas jag).
Jag är i vecka 38 och börjar känna mig riktigt stor, klumpig och trött. Så
hon får gärna komma snart! Jag har slutat jobba nu och är hemma för att
vila och ladda batterierna inför förlossningen.

Stor kram från Betty
Namn: Molly i Lund
Skickat: 2008-05-01 18:31
 
Hej alla!
Vill bara berätta att jag i måndags kom hem från sjukhuset med min lille
kille. Efter 16 veckor på neonatal är det värsta förhoppningsvis över!
Det positiva är ju att vi har fått vara med om en fantastisk resa i 14
extra veckor!!!!
Han har tyvärr ganska svår BPD (lung sjukdom) och kommer att behöva
syrgas
i minst ett år. Men han är en kämpe och väger nu 3800gr mot 940gr när han
dök upp den 15 januari, 14 veckor för tidigt. Är nästan 50 cm lång (33,8)
och förstås världens sötaste!
Jag har fortfarande för högt blodtryck, men är efter 10 infektioner och 5
antibiotikakurer världens lyckligaste 43-åriga mamma!!!
Kram från 
Molly i Lund!
Cattis!!!
Du är en tapper kvinna- jag håller fortfarande mina tummar hårt för
dig/er!!!
Namn: cattis
Skickat: 2008-04-29 15:08
 
Hej alla kämpar nu var det längesedan jag var här och skrev.Själv så kämpar
vi fortfarande för att få till det.Jag har nu börjat äta glandin 25 fich
tips på familjeliv om detta då det är flera som blivit gravida sedan de
börjat äta detta. Det är fettsyror som är livsviktiga under menscykelns
gång det hjälper lill att bygga upp slemhinnan så att ägget får lättare att
fästa.Annars så är det ett preparat som är till för pms besvär och säljs på
hälsokost.Helt ofarligt att äta då man är gravid tydligen.Allt är nästan
värt att försöka!
Kram på er
Namn: Tanten
Skickat: 2008-04-27 23:10
 
Nu håller jag tummarna för dig ska du veta! Ruva lugnt och sköt om dig och
magen.
Kram
Tanten
Namn: Betty
Skickat: 2008-04-26 15:17
 
ZX - Visst är det fruktansvärt olidligt att bara vänta och vänta på den
dagen då man får kolla upp (med blodprov eller graviditetstest) om man är
gravid. Då kommer du att få ett svar den 5 maj hur det förhåller sig. Jag
hoppas verkligen att det blir positivt, att de två sista frysisarna (eller
nån av de två) verkligen har gott gry i sig och fastnar. Det var ju
positivt att livmoderslemhinnan var så tjock och fin nu.

Ta det nu riktigt lugnt, stressa inte och sköt om dig så väl du kan nu de
dagarna du har fram till den 5 maj. 

Kram från Betty
Namn: ZX
Skickat: 2008-04-25 19:49
 
idag verkar det funka!
Namn: villhabarn.com
Skickat: 2008-04-25 06:41
 
Hej på er forumanvändare
Är det fler som har problem med inlägg som försvinner eller som inte
"fastnar"?
Skriv här eller maila till ingela@villhabarn.com
Vänliga hälsningar
Ingela villhabarn.com
Namn: ZX
Skickat: 2008-04-24 23:08
 
Hejsan

Ja så var det dags att åter vara "ruvare" efter insättning av FET, som det
ju heter.

Har försökt skriva ända sedan i tisdags kväll här, men det jag skriver
"fastnar" inte... Har mailat till redaktionen för sajten, men de verkar
inte veta vad det är...

Var i Finland på AVA-kliniken i Tammerfors.
Jag hade ju 4 eskimåer kvar och de tinade alla. 2 delade sig. 1 snabbare
och ett långsammare, men den långsamma hade satt lite fart innan
insättningen.
Tydligen så klarade sig inte de andra 2 tyvärr. De satte iallafall in de
två som fanns kvar. Så det här är nu eller aldrig!...

Enligt doktorn var min slemhinna ännu bättre än förra gången. Hoppas hon
har rätt så att äggen gror i ”myllan” utav bara den nu! Hon tyckte också
att det var konstigt att jag började blöda efter förra insättningen innan
jag slutade med Progynon och Progynon. Det är tydligen inte så vanligt. Så
då hoppas jag att det inte händer så igen då!

Nu väntar 11 dagars vånda med kast mellan lycka och förtvivlan. Jag kan
blodtesta den 3:e. Men eftersom den 3:e är en lördag blir det inte förrän
den 5:e… För jag gissar att labb är stängda på helger om det inte är någon
krisig akutsituation… Å det är det nog bara jag som skulle klassa detta som
det!...

Och jag som inte skulle stressa, sitter kvar på jobbet än... Det är det
där med att vara “ledig” en dag. Det får man minsann betala dyrt för! Men
nu ska jag i alla fall gå hem!

Ha det gott allihopa!
Kram
ZX
Namn: Tanten
Skickat: 2008-04-19 19:22
 
Hej Betty!
Ta det lungt och vila magen!Jag hade liknande symptom en månad innan
lillan plockades ut, men det försvann bara sådär. Men vem vet, hon kanske
vill fira Valborg med er? 
Jag hittade två bortglömda förp Pergotime (stimulerar att fler ägg lossnar
vi ÄL) i badrumskåpet som jag fick föreskrivna för några år sedan som jag
aldrig använde (sista datum är aug 08). Undrar om jag skall ta dem efter
nästa mens...törs man? Orkar inte fråga gyn, man kan ju gissa vad de
svarar.
Kram
Tanten
Namn: Betty
Skickat: 2008-04-19 09:39
 
Hej Tanten!
Hur är det med dig? Tack, jag mår väl rätt hyfsat förutom en del krämpor
som hör till graviditeten. Har haft en del konstiga och smärtsamma
sammandragningar det senaste dygnet. I går kväll kom krampen med jämna
mellanrum. Jag började fundera på om bebben ville ut! I dag är det lite
lugnare i magen. Men jag märker att jag måste ta det väldigt lugnt, vila
och inte fara runt så mycket. Jag ska bara jobba i 1½ vecka till sedan går
jag på mammaledigt. Det känns så skönt att förhoppningsvis få ett par
veckor innan att ladda upp inför förlossningen. Men man vet ju inte,
Bebbelina kanske kommer tidigare.

Ha´en trevlig helg!
Kram från Betty
Namn: Tanten
Skickat: 2008-04-18 23:34
 
Hej ZX!
Det var verkligen tråkiga nyheter. Jag anade att oxå det inte var som det
skulle, du hade inte skrivit något inlägg på ett tag. 
Men snart är det snart dags för nästa försök! Tills dess är nog det enda
raka att försöka rå om sig själv på för dig bästa sätt. Skita lite i
vardagskraven, säja nej, vila och må bra.Återhämta.(gud så klyschigt det
blev!)
Men jag tror ändå att det hjälper till lite, än att köra på som vanligt.
Ät ren och näringsrik mat, njut av det goda, men inte det giftiga. Enligt
dem som förespråkar lågkolhydratdiet (LCHF) så påstås det att animaliskt
mättat fett främjar fertiliteten..och tja varför inte, vi åt ju det på
stenåldern och inte salvan Lätta!Back to basic kanske?

Betty, hur mår du?

Kramar 
Tanten
Namn: Betty
Skickat: 2008-04-15 21:32
 
Hej ZX!
Vi gjorde vår första IVF-behandling 2001 och då fick vi många befruktade
ägg och många till frysen. Av dessa återfördes två färska ägg som inte
fastnade, sedan återfördes två frysta som heller inte ledde någon vart,
slutligen återfördes ytterligare två frysta och då blev jag gravid (en av
dessa två fastnade) och 2002 födde jag en dotter. 

Vi har alltid återfört två ägg, förutom en gång då vi hade bra ett ägg
kvar i frysen av en äggskörd. Då 2001 var det nog ganska vanligt att man
återförde två ägg. Senare kom det restriktioner, Socialstyrelsen
rekommenderar återföring av endast ett ägg för att minska antalet
tvillinggraviditeter. Sedan har naturligtvis forskningen gått framåt
dessutom, vilket kanske innebär att man nu har bättre resultat med
återföring av ett ägg jämfört med ett antal år sedan.

Även om klinikerna försöker följa Socialstyrelsens rekommendationer så är
det ju faktiskt ändå bara en rekommendation. I vårt fall har de tyckt att
det varit okey med återföring av två, kanske för att vi själva insisterat
på det och kanske pga vår ålder.

Ja, då ska du åka till Finland i gen den 23-24 april. Jag hoppas att det
där lilla guldägget som ska bli er bebis ligger där och väntar på att få
komma till din livmoder. Lycka till!

Kram från Betty
Namn: ZX
Skickat: 2008-04-14 23:33
 
Hej igen

Försökte skriva igen igår efter Bettys inlägg, men tji fick jag. Då ville
det sig inte...

Jag återförde bara ett embryo. Doktorn sa att återförande av två ägg inte
verkade medföra någon större chans. Nu har syster frågat hur mångasom ska
återföras nästa gång, men jag hänvisade till doktorn. Det får hon bestämma.
Hon har ju bra mycket större erfarenhet än vad jag har!

Jag har läst att du Betty återförde två sist. Varav ett nu snart ska
kläckas!!! ;-)
Men när storasyster kom till, vad det andra gången totalt, eller andra
gången med frysta embryon (dvs det borde väl vara tredje gången då)? Och
hur många embryon fick du tillbaka de gångerna? Inte för att det spelar
någon roll, jag är bara nyfiken... ;-)
Och kanske letar jag solskenshistorier för att försöka vända mitt sinnelag
till att bli mer positivt i den här historian...

Frågade AVA och fick svaret att nästa insättning blir nog den 23 eller
24:e april. Måste erkänna att jag inte riktigt förstår hur de kan sätta in
så sent. Jag menar min ÄL borde vara typ ons-torsdag den här veckan... Om
den nu är igång än...? För effekten av den där sprutan (Procren) jag tog
för att stoppa min egen ÄL när jag skulle synka m syrran borde väl vara
borta nu!?
Jag retades med maken och sa att nu kan det bli många. Först sätter vi in
själva och så får jag kanske två i Finland, så trillingar, hur skulle han
gilla det? Han blev alldeles blek... ;-)

Näe jag nöjer mig med en! Men en kan jag väl ändå få iallafall, snälla
snälla ödet!

Dags att sova, ha det gott!
Kram
ZX
Namn: Betty
Skickat: 2008-04-13 22:03
 
Hej ZX!
Jag befarade att det inte hade gått vägen, då tror jag att du kanske hade
skrivt någon rad om det. Men vad underligt att dina inlägg inte fastnar!

Nu har du ju 4 embryon kvar och det finns chanser arr det kan gå bra med
någon av dessa. Återfördes två embryon sist? Min nu 5½-åriga dotter kom
till på vårt andra frysåterförande. Finns det bara gott gry i ägget så kan
det gå bra även med de frysta.

Jo, visst är det lite av ett lotteri. Men ni har ju ökat chanserna att
lyckas nu när din systers fina ägg kan återföras, det finns gott hopp! Ja,
jag måste säga att jag har förändrat mitt liv en hel del sedan jag blev
mamma. Förr hade jag mer fokus på jobbet och jobbade ofta över osv. Jag har
gått ner i arbetstid för att kunna spendera mer tid med min dotter och har
även börjat uppskatta andra saker i livet, pririterar annorlunda nu. Min
man jobbar inte heller full tid (av samma orsak). Försöker att inte stressa
så mycket och lever mer down-to-earth numera. När mina barn blir större och
inte har lika mycket behov av att ha föräldrarna närvarande finns det tid
för mig att jobba mer om jag vill. 
Var sak har sin tid!

Kram från Betty
Namn: ZX
Skickat: 2008-04-13 18:03
 
Hej tjejer

Jag har försökt skriva här, men av någon anledning så “fastnar” inte min
inlägg...

Mitt första försök gick år skogen... Dagen innan jag skulle lämna blodprov
började jag blöda. Jag testade ändå hemma för att se om det var missfall,
men jag hade inga grav.hormoner så embryot hade helt enkelt aldrig fäst.
Tråkigt, men så är det nu...

Nu håller jag på och förbereder mig för nästa insätting. Jag har ju 4
frysta embryon kvar. Gissar att det blir en Finlandsresa någon gång nästa
vecka.

Det hela känns overkligt och nästan dumt. Hur kunde jag tro att jag skulle
kunna vinna på det här "lotteriet"? Alla vet ju hur svårt det är att vinna
på lotteri! Att sedan detta lotteri kanske har större procentuell chans
till vinst än Lotto och Triss vet jag ju. Men det känns inte så... Well,
jag gör mina försök så har jag iallafall gjort allt jag kan!

Det konstiga har också varit att den här iden sedan vi startade med
ÄD-grejen så har jag börjat förstå att jag faktiskt börjar bli gammal...
Skulle jag bli gravid så skulle det kännas lite konstigt faktiskt. Så har
jag inte känt förut. Konstigt...
Jag känner att skulle jag bli gravid så måste jag ta mig i kragen och
börja träna lite. Känner mig stel som ett kassaskåp nuförtiden!

Min andra syter tyckte att jag kanske skulle försöka att ta det lite
lugnare i mitt liv. Inte med mina gravidförsök, men med allt jag ska göra
hela tiden. Försöka stressa ned helt enkelt. Jag känner att det är nog
rätt, men jag förstår inte riktigt vad jag skulle ta bort? Om man säger nej
till allt man inte “måste” så blir det ju bara jobbet kvar... Inte för att
det är tråkigt, men jag behöver något mer!
Jag gav nyårslöftet att försöka lära mig säga nej. Att man hellre ska säga
nej än att säga ja och må dåligt över att man inte hinner göra saker
ordentligt. Det är väldigt svårt ska jag säga. Men jag jobbar på det! Jag
inbillar mig att om jag skulle få barn så skulle jag vara tvungen och andra
skulle också acceptera mina nej lättare = det skulle vara lättare!

Hoppas allt är bra med er andra!
Och du Betty får ju snart träffa den lilla “terroristen” i magen som
ställer till det. Så spännande!!!

Kram
ZX
Namn: Betty
Skickat: 2008-04-13 12:23
 
ZX, du har inte skrivit på ett tag nu, hur känns det? Du har väl tagit
blodprovet nu? Hur har det gått? Varje gång jag går in här (nästan varje
dag) så undrar jag om jag ska hitta ett inlägg av dig.

Tanten, jag kan förstå att ni "vilar" ett tag. Jag tror att man behöver ta
en paus ifrån tankarna på barnalstrande ibland. Annars blir man lätt manisk
(som jag har varit) och allt kretsar kring denna barnlängtan. Man kan
behöva ladda krafterna! Hur som helst så hoppas jag att allt löser sig för
er när ni är mogna för det.

Ja, visst är det underbart att vara gravid, äntligen! Men ibland kan jag
stanna till och tänka att det känns så overkligt. Efter att ha levt så
länge med denna barnlängtan och strävan efter att komma på ett bra sätt att
lyckas, så har vi nu kommit dit, till det som vi kämpat för. Även om det är
så uppenbart att jag är gravid (det råder ingen tvekan med denna gigantiska
mage) så kan jag ibland känna att jag fortfarande kan vara kvar i känslorna
som jag hade förra året i april. Det låter nog lite konstigt men jag har i
4 års tid varit så fokuserad (okey då, låt säga manisk) och helt
känslomässigt inriktad på att återigen försöka och sen misslyckas ... resa
mig och ... återigen försöka och misslyckas ... Kampen har varit en stor
del av mitt liv, en stor del av mig. Därför tar det ett tag innan jag kan
ställa om mig helt. Men jag är också överlycklig och redo att ta emot den
lilla tös som ska komma till världen snart. Hon är så otroligt efterlängtad
och hett önskad. Jag har fått byta fokus nu.

Kram från Betty
Namn: Tanten
Skickat: 2008-04-12 00:01
 
Hej Betty!
Kul att du är kvar, jag minns dig med från Netdoktor. Vad underbart att du
snart får en till!
Nej, vi jobbar på "au naturel" men har vilat nu 2 ÄL på raken. Inte för
att vi har gott om tid, det är bara läge att göra det. Vi kommer inte att
söka hjälp - går det så går det.

Hur går det ZX, hur mår du? 

kramar Tanten
Namn: Betty
Skickat: 2008-04-11 21:23
 
Hallå där Molly i Lund! Besöker du den här sidan någon gång? Hur går det
för er, du ska kanske få hem din lille son snart? Jag har tänkt på dig och
undrat hur det går med lille sonen. Hur mår du själv nu?

Jag är i vecka 35 nu och det närmar sig. Det känns om satt sista tiden
både har gått fort och sakta, konstigt nog. Men nu känner jag att det
börjar bli tungt och jag har en massa graviditetskrämpor som jag er fram
emot att bli av med. I natt hade jag så konstiga smärtor i magen, på
vänster sida. Funderade på om det inte var dags att åka in ... men sedan
avtog smärtan efter att jag gått på toaletten och var uppe och vankade ett
tag. Men jag har kännt hela dagen att jag inte har mått riktigt bra, är
lite lätt illamående och har ont i huvudet. Nåja, jag ska till MVC på
måndag så jag får väl snacka med BM då och se vad hon säger. Det är så
skönt, jag har bestämt mig för att bara jobba i ett par veckor till. Det är
jobbigt nu att bara gå i normal takt. Varje morgon så är det en
kraftansträngning när jag tar mig upp till busshållplatsen (liten backe upp
dessutom). Ibland finns det ingen sittplats i bussen men ingen reser på sig
självmant. Jag orkar verkligen inte stå upp på bussen även om resan bara
tar ca 12 minuter. Men jag kollar alltid innan jag kliver på hur det ser ut
med sittplatser. Finns det ingen så väntar jag på nästa buss.

Känner mig också så otroligt trött, men jag har haft urinvägsinfektion
länge nu och sedan har jag haft så dåligt järnvärde, så det kanske inte är
så märkligt att jag är trött.

Kram till er alla!
Betty
Namn: ZX
Skickat: 2008-03-27 22:57
 
Hej tjejer!

Kul att ni är här!
Tänk att det alltid blir såhär när jag är gravid (eller iallafall
nästan...) får inget gjort, måste bara kolla lite på barnsajterna... Men
det är trevligt! 

Tyvärr har jag ju minnen av graviditetssymptom jag också. En gång klarade
jag mig nästan halvägs... men jag har aldrig mått speciellt illa eller så.
Bara lite obehagskänslor ibland. Brösten har varit lite ömma , men inte
farligt, däremot har de blivit stora och typ stått rakt ut som på värsta
ungflickan... ;-) Sedan minns jag en otrolig trötthet från den gången! Fast
det var senare såklart. De andra gångerna har det nog varit MA som
inträffat runt v 8 som gjort att tröttheten uteblivit... 

Äh, jag vill inte tänka på de gamla historierna. Nu ser jag framåt, så det
så!

Kram på er!
ZX
Namn: Betty
Skickat: 2008-03-27 18:00
 
ZX, jag kan inte annat än hålla med tanten om gravidsmptomen, det ser så
olika ut från kvinna till kvinna. Vid min första gravidtet började jag inte
känna av illamåendet förrän vecka 8 ochdet höll i sig till vecka 12
ungefär. Mådde uselt men kräktes aldrig. Och nu andra gången så har
bröstspänningarna inte varit så stora som görra gången. Så roligt att höra
att jag har påverkat dig i din strävan efter ett barn. Kanske det här med
ÄD är ett lyckokast för er.

Tanten, jag känner igen dig från Netdoktorn, hängde där också ett tag
(kallde mig cece). Visst är det dött där numera. Jag hoppas att du/ni
lyckas med era försök att få ett syskon till er lilla prinsessa. Har ni
gjort IVF-behandlingar? Vi gjorde många IVF-försök i nästan 4 år innan det
till slut lyckades med en IVF-behandling (med PGD) som vi gjorde i Finland.
Vår 5½-åriga tjej kommer att få en lillasyster i maj.

Kram till er från Betty
Namn: Tanten
Skickat: 2008-03-26 23:20
 
Hej ZX!
Jag förstår att du känner efter som sjutton på gravidsymptom. Lugn de
kommer! Jag kände ingenting den första tiden. Jag sökte också symptom efter
jag gjort gravtestet. Men kände mig precis som innan, trodde inte riktigt
på svaret. Sen började gå upp och kissa 1-2 ggr på nätterna i vecka 8, det
var första tecknet. Jag hade inga ömma bröst förrän lillan var född.
Halsbrännan kom sent, när magen var stor och magsäcken var under hakan!
Illamåendet kom på eftermiddagarna och kvällar, men inte så kraftigt, inte
så jag kräktes utan kände mig bara lite skruttig varje kväll.Det höll isig
i ca två mån. Däremot blev jag omotiverat deppig första månaderna,
helknasigt. Så det finns alla varianter på symtom.

Vi försöker att göra syskon sedan ett år. Men det är tji än så länge. Fick
mens igår igen. Ibland undrar jag om vi drabbats av storhetsvansinne, sen
tappar jag självförtoendet. Varför skulle det gå nu, två år senare? Fatta
vinken, vi har LÅG fertilitet, blivit ännu äldre - inse! Var TACKSAMMA för
sjutton, vi FICK ju vårt efterlängtade unge tillslut! Ingen lottovinst i
världen uppnår det. Men ett litet syskon vore ju såååå himla underbart ju.
Nej, nu får jag sluta med detta "neggo" det blir jag inte mer gravid av!

Vår lilla prinsessa är nu 1,5 år och är en förstås fantastisk liten tjej.
Vi fick den finaste.

Sköt om dig, jag fortsätter och håller tummarna och hoppas att allt går
bra.

Kramar
Tanten
Namn: ZX
Skickat: 2008-03-25 22:31
 
Hejsan Tanten!

Va kul att se dig här! Vårt gamla Netdoktor verkar ju heldött numer,
trist. Här är det mer action!

Hur har det gått för dig? Bra hoppas jag! Det vore kul om du skrev och
berättade vad som hänt.

Ja, min syster är en underbar människa. Det var därför jag gärna ville ha
hennes hjälp och det var därför jag frågade henne! Tror inte vi skulle
gjort ÄD om hon inte sagt ja. Så tyckte maken i alla fall och vi slapp ju
tänka längre.

Och om det nu lyckas blir det så mycket enklare för oss att slippa undra
var 17 hon/han fått det eller det från...
Och så mycket enklare om det blir ett barn, att den dag detta barn frågar
hur det blev till, då vi kan säga att moster lånde ut ett litet ägg till
och tillsammans med en spermie från pappa så blev det du.

Det är en vecka kvar till blodprov och jag letar symptom som en tokig.
Fast brösten inte är ömma än, så blir de det snart när jag nypt mig så
mycket att det blivit blåmärken ;-) Och har jag inte halsbränna?
Jag du vet ju hur alla som hoppas de är gravida resonerar. Gammal som
ung...

Tack för att du tänker på mig!
Och tack Betty för din tumhållning! Det är ju faktiskt mycket tack var dig
och en bekant som jag är här nu! Tack för det också!

Många kramar
ZX
Namn: "Tanten"
Skickat: 2008-03-24 23:50
 
Hej ZX! (du kanske känner igen mig från Netdoktor) Jag håller alla mina
tummar för att allt skall gå vägen för dig/er nu. Har följt dig tidigare
och du var den som svarade på mitt livs första inlägg när jag blev gravid 
i januari 2006, vid 42 års ålder. 
Ang. inlägg om ålder så kan jag bara säga: att bli mamma vid +40 - det är
en föryngringskur!Det är fantastiskt underbart och samtidigt urjobbigt
ibland.Men man har nog ett annat lugn i själen än om jag hade varit 22
år.Sen om man har fler rynkor, gropigare lår,fler gråa hår än
genomsnittsförstföderskan. So what? Man är inte äldre än man känner sig som
det heter. Hur många stackars barn föds inte idag hos unga frånvarande,
karriärjagandes, egocentriska föräldrar? Dem som inte kan acceptera oss
40+are, dem behöver man inte.Sortera bort dem ur vänkretsen.De kostar bara
massa energi som man skall ha till annat kul!
Jättekram och lycka till ZX!Vilken gåva att ha en sådan syster som du har.
Tänker på dig varje dag!
Tanten
Sida: 1 2 3 4 5 6 7
   
Tillbaka