Hej på er alla kämpare!

Ett JÄTTEGRATTIS till dig Fia! Det måste ju kännas helt underbart! 

Och du, Camilla, verkar ju också ha ett gott flyt nu! Tänk att dit embryo
klarade upptiningen helt utan att ändras. Och att ni har två kvar.
Otroligt. Nu får du ruva och må bra!

Och, Henna! Jag grät för dig när jag läste hur det gått. Mina tankar var
faktiskt med dig under förra veckan både på måndag och onsdag. Det måste
vara det tyngsta att gå igenom allt och sedan inte ha något att sätta
tillbaka. Det låter som en bra plan att försöka må bra ett tag nu innan ni
tar nya tag. Förr eller senare går det, ska du se! Få se vad du tycker om
akupunkturen. Jag ska tillbaka imorgon och sedan senaste gång har jag
faktiskt haft flera drömmar jag kommit ihåg (från att inte ha drömt på år,
vad jag minns). Lite orolig är jag dock att akupunkturen har nåt att göra
med att jag fått min mens redan efter 20 dagar (har aldrig hänt förr).

Gumman, du låter så härligt positiv! Nu ruvar du snart igen! :)

Nu är vi hemma igen efter en vecka i solen. Det har varit skönt, samtidigt
som man nog får undra vad ens kropp har emot en då den bara har jobbiga
saker för sig. Efter några dagar i solen fick jag soleksem på axlarna och
halsen och sen spred det sig dag för dag till jag bara kunde sola benen....
Väl hemma igen är jag som en kliande prickig korv. Nytt fenomen som jag
inte har varit med om förr.

Igår tidigt på morgonen då jag gjorde mig klar att åka ut till flygfältet,
så kunde jag konstatera att mensen var på intågande. En hel vecka för
tidigt. Det har heller aldrig hänt förr. Jag hade inte med bindor eller
tamponger eller nåt, då jag ju väntade att få mens först om en vecka. Det
var bara bruna "rostfläckar", men jag väntade mig världens blodutgjutelse
på flyget (fanns inte en endaste binda på hela flygfältet). Men icke! Bruna
"rostfläckar" var allt som kom igår. Var det ändå dag 1 i cykeln? Tycker
jag minns att dag ett ska vara ordentlig mens för att räknas som dag ett,
eller? Om inte så borde jag ju börja med sprutor idag...

Nu känner jag mig som ett stort frågetecken och tänkte att kanske någon
här har lite kloka råd? När ska jag börja med de arma sprutorna? Kliniken
är typiskt nog stängd idag, så det finns ju ingen att ringa. Ska jag
överhuvudtaget börja med behandling denna cykel när den var så konstig och
en vecka kortare än den alltid annars är? Och jag dessutom är som en
prickig korv? Och jag har ju inte alls hunnit gå på akupunktur som jag
tänkte. 

Det känns som om man brutalt kastas tillbaka till verkligheten nu, och att
jag inte alls vill. Egentligen tror jag att jag vill vänta en månad. Men då
blir det ju påsk, som säkert spolierar den månaden. Jo, många yra tankar...
Tack för att ni finns!