Samtal pågår om missfall. Här kan ni utbyta erfarenheter.

Vad heter vårt grannland i väster?
(frågan hindrar spam-inlägg):


Namn: Carro
Skickat: 2009-07-02 14:15
Hej Em!

Jag har varit med om samma sak som du. Missfall i v.7. Har du inga hinder
med din mens så är det den du ska tänka på i första hand, tycker jag. När
du fått en "vanlig" mens efter missfallet så kan du börja räkna ut när du
har ägglossning. Jag fick igång mens och ägglossning ganska fort efter
missfallet. Men det tog ca 5 mån innan jag blev gravid igen. Imorgon går vi
in i v 14!!! Lycka till!


Namn: LillaJa
Skickat: 2009-06-27 00:05
On, tyvärr inte, jag är inne på mitt 8e missfall idag, bara min man som har
barn sedan tidigare :(

Namn: On
Skickat: 2009-06-26 13:46
Jag har nu fått fem missfall och börjar misströsta. Läkarna hittar inga fel
och vi har ett barn sedan tidigare. Är det någon som känner till
hoppingivande exempel på par som fått barn efter så många missfall?

Namn: Em
Skickat: 2009-06-16 17:35
Hej
Skulle höra om någon här vet när ungefär ägglossningen kommer efter ett
missfall?Fick missfall i v 7+6 och kroppen ordnade allt själv.

Namn: tummen
Skickat: 2009-06-16 11:58
Jag skulle bli glad om det bara blev missfall, sitter just nu och oroar mig
över ett andra utomkvedhavandeskap... sen är det kört på naturlig väg. 

Namn: LillaJa
Skickat: 2009-06-14 02:24
Hej, ny här. jag och min sambo har försökt skaffa barn nu i ca 2 år. 7
graviditeter men alla har slutat i missfall,börjar tappa tron totalt på
detta nu.

vet varken ut eller in, vill inte veta om jag får ett plus på stickan vid
bim denna månad,är juh rädd att de går samma väg som alla andra ?!? :(
har pått pyton den senaste tiden,med konstant illa mående och kissnödighet
hela tiden,hade ¨någon typ av blödning för ca 2 veckor sen eller ja
blödning kanske man inte kan kalla de när de kommer lite ljusrosa på
pappret efter toabesök?

våga hoppas eller inte ?
 

Namn: Studs
Skickat: 2009-06-04 22:22
Ny här, vet inte riktigt hur detta funkar,någon som kansek kan förklara ?

Namn: Dalkulla
Skickat: 2009-05-12 14:54
Carro: Grattis! Man får vara försiktigt optimistisk. men det går säkert bra
för dig!
Jag avvaktar ocså med att kontakta MVC, har ju fått avboka tiden jag haft
där ett par gånger, vill inte vara med om det igen.

Namn: Carro
Skickat: 2009-05-12 14:42
Dalkulla: Måste bara få tala om att jag/vi plussade för ett par dagar
sedan!!! Kanske det beror på att jag tog mig mod och skriva här på sidan.
Vi är lika lyckliga som vi är livrädda. Har inte berättat för någon och jag
har inte kontaktat någon barnmorska ännu. Vi väntar lite till. Men jag
hoppas SÅ det går bra för er ännu! Var rädd om dig!

Namn: Sara-34
Skickat: 2009-05-08 18:51
Du är alltid välkommen att hoppa in Dalkulla, även om vi får hoppas att du
inte kommer att ha det behovet längre! Minns så väl hur ni höll på på er
sida på den tiden och vet hur rolig och talangfull du är på att skriva!

Namn: Carro
Skickat: 2009-05-06 21:22
Dalkulla: Tack för ditt inlägg! Jag blev så berörd av det du skrev. Först
det du varit med om men sedan vad du faktiskt i denna stund får vara med
om. Jag är SÅ glad för din/er skull. Och hoppas mer än något att detta får
"gå vägen" nu. Jag ryser hela jag! Jag ska vara stark och tänka positivt!
Och jag ska tänka på dig. Stort, lycka till!!! Kram

Namn: Dalkulla
Skickat: 2009-05-06 17:38
Sara 34: Tack så mycket! Brukar följa dig och några på inte/inte forumet,
ni har samma härliga humor som hjälpte mig och "mina" vänner på det
tidigare forumet, har varit frestad att hoppa in ibland.

Namn: Sara-34
Skickat: 2009-05-06 17:04
Blev så glad, Dalkulla, att läsa detta! För två år sen, när jag började
läsa/skriva här, var du väldigt aktiv och jag minns så väl alla orättvisor
som drabbade dig. Stort lycka till och hoppas att det äntligen går bra den
här gången! 

Namn: dalkulla
Skickat: 2009-05-05 12:58
Carro: Har haft 4 missfall så jag vet hur det känns... Har dock inte lätt
för att bli gravid utan det har varit med hjälp av IVF, men jag kan säga
att det har krånglat efter skrapning, mensen har rubbats, jag har blödit
jätte länge osv. Och hur man häver den "psykiska" spärren undrar jag också
över.....
Dock har jag idag för första gången fått se ett foster som lever på
ultraljudsskärmen, mycket kan gå fel ännu men så här "långt" (v7) har jag
aldrig kommit tidigare. Hoppas du lyckas, det gäller att orka vara stark. 

Namn: Carro
Skickat: 2009-05-04 13:28
Sååå tungt. Testet visade negativt denna gången också. 
I november 08 fick vi veta att vi skulle bli föräldrar nu till sommaren!
Vilken lycka! Men i början av december avslutades, i stor sorg, vår
graviditet. Just då var vi självklart ledsna men det kändes ändå inte
"hopplöst", det är så vanligt, efter vad jag läst. Vi hade blivit gravida
på första försöket - med hjälp av äggl.test. Så vi trodde att detta skulle
gå snabbt att få ett positivt besked igen. Men icke. Äggl. och mens är
väldigt regelbundna. Vilket gör att det är lätt att veta när jag har äggl.
Men vi blir INTE gravida! Jag bryter ihop varje gång mensen kommer. Jag
vill så himla gärna få en liten bebis. Båda mamma och systrar har haft
väldigt lätt för att bli gravida så jag trodde verkligen detsamma om mig
själv. Jag har läst och pratat med barnmorska och VET att det inte gått så
lång tid (ca. 6 mån) och jag VET att det kan vara psykiskt och man själv
omedvetet blockerar sig för graviditet (hur nu detta går till) men jag vill
veta hur man ISTÄLLET ska tänka...för att "stilla sig". Har vi problem att
bli gravida? Har missfallet något med detta att göra? Någon där ute som
sitter i samma situation som vi? Snälla skriv! 
Orkar inte gråta mer - kanske helt i onödan också.

Namn: Sara
Skickat: 2009-05-03 13:28
jag kom precis =)

Namn: Sara
Skickat: 2009-05-03 13:27

Namn: Liza
Skickat: 2009-04-13 16:42
Är det någon inne?

Namn: Liza
Skickat: 2009-04-13 16:40
Hej!
är 22 år och fick mitt andra missfall i fredags v.10+4 
Känns så orättvist

Namn: Linda
Skickat: 2009-04-06 05:34
Gravid vecka 12 och brösten har slutat ömma över en natt!! Blir så
orolig...

Namn: Silvia
Skickat: 2009-03-24 14:36
Här sitter jag och tänker på orättvisor. När man äntligen lyckas bli med
barn så kommer nästa smäll, missfall. För mig ser det verkligen inte ut som
att det blir någon solsken efter regn som man brukar säga. Hur ska man gå
vidare? Gärna lite tips för jag har ingen anning.

Namn: Marre
Skickat: 2009-03-16 11:30
Vi har fått 3 missfall på 1,5 år, det senaste i november förra året. Vi har
gjort tester och läkaren säger att vi är friska, och det är ju jättebra!
Bara jäkligt trist att mensen startade idag igen....det känns som jag lever
i ett jäkla ekorrhjul....min sambo som hela tiden har haft modet uppe
började till och med gråta i morse och sa att det var orättvist! Någon som
har använt alternativ hjälpmedel som akupunktur?

Namn: Lina
Skickat: 2009-02-14 01:43
Efter fem konstaderade missfall (i v 5-7) på två år då vi kört som idioter
- vareviga cykel - är jag på smällen igen och nu ser det ut att gå vägen.
Graviditetshormonerna stiger som de ska (till skillnad från tidigare då
allt bara avstannat). Trombyl och progesteron from dagen för ÄGGLOSSNING
förefaller ha gjort susen för mig. Troligen har jag blivit gravid i nästan
varje cykel, men mina stackars befruktade ägg har svultit ihjäl.

Namn: M
Skickat: 2009-02-12 23:40
Har hört att om man blir gravid fast man har spiral så är chansen stor att
man får missfall, är det samma med p-piller ?

Namn: frida
Skickat: 2009-02-01 16:20

Namn: Dalkulla
Skickat: 2009-01-26 13:25
Tilde. Åk in till akuten, säg att du har ont och att det blöder (ta i lite)
då bör de göra ett ultraljud direkt, visst, du kanske får vänta ett tag men
får i alla fall veta! Visserligen är det kanske för tidigt att se något
hjärta, men man kan ju testa.
Skriv gärna hur det gick.

Namn: malin
Skickat: 2009-01-25 21:01
Jag var i min 11 vecka när jag var på ultraljud, min läkare sade att
allting inte var som det borde och jag fick remiss till centralsjukhuset..
där togs ett nytt ultraljud som visade att fostret dött, stannat i 7.de
veckan, men inte kommit ut spontant.. det blev en medicinsk abort för mig..
tycker abort låter hemskt när man precis misst ett barn :(

Namn: Tilde
Skickat: 2009-01-20 22:31
I augusti -08 var jag gravid i vecka tio och hade haft blod i flytningarna
i två veckor, gammalt så det var brunaktiga. I ett ultraljud visade det sig
att det inte levde där inne och hade legat dött sen ca vecka 6. Nu är jag
gravid i vecka 5 och började blöda igen för tre dagar sen. Vad fan gör man
nu? Någon som har varit med om detta? Min barnmorska säger att jag tyvärr
måste vänta till vecka 8 för att då göra ett ultraljud och se om det är
missfall eller inte. Så länge jag inte börjar blöda rikligt med andra
ord... Fy faan för det här säger jag.

Namn: Lindha
Skickat: 2009-01-04 12:27
Dalkulla: Vad skönt att det inte verkar vara något fel! min läkare sa
visserligen att 20% av alla graviditer slutar på det sättet så det är ju
tyvärr inte ovanligt...vilket å andra sidan gör att jag känner mig livrädd
inför nästa försök då jag känner att det här orkar jag inte med en gång
till....

just nu är jag bara så långt nere som jag kan hamna, ingenting känns
roligt och stämnnigen här hemma är tung...hoppas verkligen att det går
vägen denna gång för er! hur känns det nu efter FET?

en valp är att rekomendera:-) jag behöver också något positivt att se fram
emot och just nu planerar vi att flytta så det är visningar på gång nästa
vecka! om vi flyttar så går ju tiden lite fortare också och man får annat
att tänka på med packning, flytt och inredning!

hoppas du får en bra start pånya året!
Kram

Namn: Dalkulla
Skickat: 2008-12-23 17:01
Lindha: De vet inte varför det upprepas, men har tagit kromosomprov, får
väl reda på resultatet i januari, troligen är det inga fel. IVF doktorn är
mer hoppfull än jag, han säger att allt ser så bra ut. Får dock ta
blodförtunnande sprutor också, men det har jag gjort de senaste 2 plussen
också, och inte har det hjälpt.... Men jag kan tala om att första gången
var värst, sen är man liksom mer beredd. Men det blir också en ny väntan
efter ett plus, väntan på VUL... Mer nervöst än att ruva, och ruva som är
så vidrigt jobbigt...
Har gjort mitt FET idag. Så nu är det bara att fortsätta med alla
mediciner.
Och blir det inget nu, så får jag trösta mej med en valp till sommaren,
hoppas jag. jag är numera expert på att belöna/trösta mej själv med
allehanda saker, är det inte kläder, resor mm så är det djur. ;-) Måste ha
nåt positiv i sikte ifall det går åt skogen, annars orkar jag inte resa
mig.

Sida: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
   
Tillbaka