Fråga
adoptionsexperten

Har du frågor av allmänt intresse som rör adoption?
Maila då till adoptionsexperten@villhabarn.com
En del frågor kommer att besvaras men vi förbinder
oss inte att svara på alla era frågor eller att
göra det inom en viss tid.

Fråga 1: Kan man generellt säga något om övre åldersgräns hos kvinnan respektive mannen för att bli godkänd som adoptivförälder?
Svar: Man måste ha fyllt 25 år för att få adoptera. Rekommendationen från NIA (Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor) är att kommuner generellt inte ska ge ett medgivande till sökande över 45 år. Det ska dock alltid göras en individuell bedömning utifrån de sökandes situation och kapacitet att ta emot ett adoptivbarn. Olika länder ställer olika krav varav "inte yngre än eller äldre än" kan vara ett krav. Generellt kan man säga att äldre föräldrar får ansöka om adoption av äldre barn.

Fråga 2: Måste man ha ett fast jobb för att få adoptera?
Svar: Alla länder kräver inte att man måste ha ett fast arbete, däremot måste man kunna visa att man har stabil ekonomi. Det är också viktigt hur "ickearbetet" beskrivs i utredningen, hur det ser ut framöver och även historiskt. I nuläget har vi en arbetsmarknad med olika varianter av anställningar; projekt, vikariat osv vilket kräver att utredaren tänker till lite extra för att skapa en så sann bild av de sökandes sysselsättning som möjligt.
Det är alltid viktigast för givarländerna att mannen har en stabil inkomst. Mannen ses som huvudförsörjare och kvinnan kan ha en annan arbetssituation t ex vara studerande. Adoptionsorganisationerna och givarländerna gör alla
bedömningar utifrån hur familjesituationen beskrivs i utredningen.

Fråga 3: Min man sitter i rullstol (har dock ett heltidsjobb som ekonomichef), är det ett problem om man vill adoptera?
Svar: Möjligheten att adoptera vid sjukdom/funktionshinder beror på hur personens situation beskrivs och bedöms i hemutredningen och vad som anges på läkarintyget. Givarlandet behöver veta varför mannen sitter i rullstol. Är det på grund av en muskelsjukdom eller en skada som medfört förlamning? Kommer sjukdomen
att förvärras eller är situationen stabil? Med en positiv bedömning av situationen i hemutredningen och ett positivt läkarintyg som förutom en prognos också bör ta upp förmågan att fungera som förälder är det inte uteslutet att man kan adoptera. Men många länder har en snävare bild av hur man kan leva som funktionshindrad än vad vi har här i Sverige, så det är inte alla kontakter i utlandet som kommer att acceptera parets ansökan trots en positiv hemutredning och ett positivt läkarutlåtande.

Fråga 4: Jag är 36 år och min man 25 år kan detta bli något hinder för oss vid adoption?
Svar: En del länder ställer som krav att kvinnan endast kan vara några år äldre än mannen, exempelvis den statliga myndigheten DSWD i Thailand medan andra länder ser till genomsnittsåldern på de sökande eller går efter äldsta/yngsta sökande oavsett kön. Om ni väljer Colombia är er åldersskillnad inget hinder - inte heller i Kina men där faller din man tyvärr för det yngre åldersstrecket. Man måste vara fyllda 30 år när adoptionsansökan sänds ner till Kina För att uttala sig generellt kan man säga att det är mer till hinder när kvinnan är äldre än mannen och åldersskillnaden är som er, det vill säga betydligt mer än bara några år. Försök att inte låsa fast er vid ett speciellt land och barnets ålder i ett tidigt skede i utredningen utan ha en öppenhet så länge som möjligt så bör er åldersskillnad inte bli ett hinder.

Fråga 5: Jag har struma och ulserös colit (Blödande tjocktarmsinflammation). Är detta något som kan innebära svårigheter för oss att adoptera?
Tacksam för svar Kicki
Svar: Hej Kicki Tyvärr kan jag inte svara på hur det blir just för er utan när det gäller frågor kring hälsa och olika sjukdomar så beror det på hur din (och er) situation beskrivs i hemutredningen. Hur ser dina läkarintyg ut, anser läkaren att din framtidsprognos är god etc. Det handlar också om hur länge du varit sjuk och hur stora besvär du har av din sjukdom. Arbetar du heltid och/eller har varit sjukskriven i perioder. Det är många om och men i mitt svar och innan utlandets bedömning kommer in måste ju "Sverige" det vill säga en utredare göra sin bedömning av hur din sjukdom påverkar din/er förmåga att bli lämpliga föräldrar. När det gäller sjukdomar så skall man ha i åtanke att många sjukdomar som vi i Sverige kan leva med - kan leda till döden i utlandet och det är av dessa skäl utlandet föredrar en "frisk" mamma och pappa framför någon med sjukdom. De vill undvika att barnet återigen överges eller far illa i en familj präglad av sjukdom.

Fråga 6: Det skrivs mycket om lägsta och högsta ålder för adoption men jag undrar hur det förhåller sig då det är stor åldersskillnad mellan makarna. Jag är 33 år och min man är 44. Vi har ännu inte på börjat någon utredning. Kommer min mans ålder att innebära problem för oss? Har sett att Tjeckien endast tittar på kvinnans ålder, finns det flerländer som gör det? Hälsningar Eva
Svar: Hej Eva Ingen av de länder FFIA samarbetar med tittar enbart på kvinnans ålder. Däremot har alla länder en övre åldersgräns som är kopplad till barnets ålder i ert medgivande. Ibland finns det även en undre åldersgräns för sökande, oavsett kön. En del länder slår samman er ålder till en genomsnittsålder och går sedan efter den. Om din mans ålder blir ett problem eller inte beror en hel del på vilken ålder ni anger som önskemål för ert blivande barn när ni ansöker om medgivandet. En låg ålder exempelvis ännu ej fyllda ett år innebär i stort sett alltid minskade valmöjligheter vad gäller land och än mer för er familj med tanke på din mans ålder. Om ni har ett medgivande på ännu ej fyllda fyra eller ännu äldre så blir det fler valmöjligheter för er. Din mans ålder är dock inget problem vid en adoptionsansökan till Kina och där är de flesta barn omkring 10-18 månader vid hemkomst.

Fråga 7: Vad menas med att adoptera äldre barn, räknas t.ex. en tvååring som äldre?
Svar: Nej, en tvååring räknas inte som äldre. I adoptionssammanhang brukar man tala om barn fyllda tre år och uppåt som äldre. Men denna definitionen varierar också i respektive land.

Fråga 8: Hej Heléne Jag och min man är ofrivilligt barnlösa. Vi har gjort sex IVF-försök utan resultat. Drömmen är att få en familj och vi har bestämt att vi vill adoptera. Problemet är att vi bor utomlands sedan tre år tillbaka och eftersom vi inte är medborgare i detta land så kan vi inte starta processen här, utan måste förmodligen flytta tillbaks till Sverige.
Min fråga är hur snart kan man starta hemutredningen från det att vi flyttat tillbaks till Sverige? Finns det vänteperioder som måste beaktas från det att vi skriver in oss i landet igen. Hälsningar Malin
Svar: Hej Malin Er fråga besvaras bäst av socialtjänsten. Ring till er blivande kommun och fråga om hur ni bäst gör och om de har väntetid innan ni kan starta hemutredningen - i övrigt skall det inte vara någon karenstid innan utredning bara för att man bott utomlands. Ett tips är att ni redan nu vid första flytten installerar i en bostad och kommun där ni skall bo med ert blivande barn. Flyttar ni under utredningstiden eller strax e anmäla ändrade förhållanden exempelvis flytt till sin utredare och ha ett gällande medgivande i den kommun man bor i.

Fråga 9: En av mina föräldrar har för nu ganska många år sedan tagit sitt liv, hur ser adoptionsutredarna i kommunen på det? Eftersom jag vet att de adopterade ofta finns med i statistiken när det gäller självmord så undrar jag om det blir det en nackdel för mig eller en "tillgång" i utredningen då vi ska bli godkända som adoptivföräldrar? Tack!
Svar: Denna fråga besvaras också bäst av adoptionsutredaren men jag vill samtidigt passa på och påminna om varför en utredning görs. Utredarens arbete och uppdrag är att bedöma om ni som familj och ert hem lämpar sig för att ta emot ett adoptivbarn. Men i ditt fall så bör det handla om att utredaren bedömer hur du har klarat din förälders självmord och hur det kan påverka dig i din blivande föräldraroll.

NYTT
Fråga 10: Hur betraktas övervikt vid god hälsa? Jag är kraftigt överviktigmen är vid god hälsa. Min goda hälsa, och det faktumen att jag är högutbildad, arbetar heltid, är aldrig sjukskriven, verkar inte utredarna tycka kompenserar för övervikten. De menar att övervikt på lång sikt kan leda till följdsjukdomar och jag måste ha en god hälsa tjugo år fram i tiden med tanke på kommande barn. Trots att jag håller på att gå ner i vikt och har redogjort för min nuvarande och kommande handlingsplan kring hur jag skafortsätta att gå ner i vikt, så kräver socialtjänsten att få ett så kallat specialistläkarintyg som kan påvisa att jag kommer att ha god hälsa även om tjugo år. Har ni hört talas om något liknande tidigare?
Svar: Varje utredare har till uppgift - för barnets bästa - att bedöma hälsan och
tänka hälsa i ett långt perspektiv vilket du berättar att din utredare gör. I handboken för socialnämnder utgiven av NIA skriver man att "Utredaren bör ägna särskild uppmärksamhet åt de sjukdomar som påverkar den sökandes livslängd och hälsotillstånd". Det här är det regelverk socialtjänsten har att gå efter och om du ifrågasätter utredarens agerande kan du dels vända dig till utredarens chef, dels till socialkonsulenten på Länsstyrelsen. Det går också att vända sig till NIA om du vill diskutera kring frågan. I det här tidiga skedet av din adoption är doptionsorganisationerna inte rätt instans att rådfråga då vi anser att det är att föregripa utredarens professionella arbete.

Fråga 11: Jag och min man kommer från Centralamerika och har dubbla nationaliteter. Vi kan inte få biologiska barn och har därför påbörjat en utredning hos socialförvaltningen. Förra veckan ringde en släkting från Centralamerika och berättade att hon var gravid men att hon tänkte lämna bort barnet för adoption av ekonomiska skäl. Hon visste att vi var barnlösa och därför kontaktade oss innan hon vände sig till adoptionsbyrån där hon bor. Vi blev genast intresserade och kände direkt att vi ville adoptera barnet. Vi insåg dock ganska snart att utredningen kommer nog inte att vara klar i tid eftersom barnet kommer redan i maj.
Kan vi adoptera barnet utan att utredningen är klar? Vad säger lagen om adoption? Kan vi använda oss av vår dubbla nationalitet och adoptera enligt vårt ursprungliga lands regler och sedan ordna barnets svenska nationalitet här hemma?
Svar: Första frågan och sista frågan hänger samman, dvs är man medborgare i den stat där adoptionsbeslutet fattas så blir adoptionen automatiskt giltig i Sverige, dvs ur ett svenskt perspektiv behöver ni inget medgivande. Det kan dock hända att hemlandsmyndigheterna kräver en utredning för att godkänna er som adoptivföräldrar. Det här är en relativt komplicerad fråga där man behöver känna till mer ingående detaljer för att kunna svara mer exakt. Det finns flera "om och men" som är svåra att utrycka i skrift. Vi föreslår att ni i ett första skede tar reda på vilken adoptionslagstiftning som finns i ert tidigare hemland. Därefter kontaktar ni Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, NIA, som är behjälplig med frågeställningar kring släcktingadoptioner. Behöver ni sedan hjälp för att genomföra adoptionen i landet kan någon av de adoptionsorganisationer som samarbetar med landet bistå er i processen.

Fråga 12: Från vilka länder får ensamstående adoptera?
Svar: Alla länder som FFIA arbetar med accepterar ansökningar från ensamstående - däremot inte utan begränsningar. Som adoptionsorganisation kan man dock samarbeta med flera kontakter i ett land och varje kontakt kan ha specifika krav på vem som får ansöka om adoption genom deras organisation. Några av de organisationer FFIA samarbetar med har valt att inte ta emot ansökningar från ensamstående. Många samarbetskontakter har fullt tillräckligt med ansökningar från par och föredrar att lämna ett barn för adoption till ett par framför en ensamstående. Det kan också vara så att om samarbetskontakten tar emot adoptionsansökningar från ensamstående så vill man att den ensamstående har en öppenhet för ett barn med särskilda behov eller ett äldre barn. En del länder kräver extra dokumentation när man ansöker om adoption som ensamstående. Kina har valt att begränsa antalet ansökningar till att utgöra max 8 % av varje organisations totala antal ansökningar. Innan de sökande har kommit till adoptionsorganisationerna har de passerat Socialtjänsten så även den ensamstående adoptionssökande. Hemutredaren tittar på faktorer som socialt nätverk, förebilder av båda könen osv innan utredaren lämnar ett eventuellt förslag till medgivande. En del adoptionsorganisationer har också inskrivet i sina stadgar att om man har väntetid i Sverige på en samarbetskontakt så prioriterar man par framför ensamstående.

Fråga 13: Vi är ett par som vill veta om det finns chans att adoptera barn från USA, England eller Irland?
Svar: För att uttrycka det enkelt kan man säga att vi i västvärlden (dvs USA, England, Irland) tar hand om våra "övergivna" barn inom landet – genom exempelvis familjehemsplacering eller adoption. Det vill säga att det sker inhemska adoptioner i dessa länder men inga internationella. Det kan dock förekomma släkting adoptioner från dessa länder till Sverige och då på samma villkor som vilka andra länder som helst och enligt den lagstiftning om internationella adoptioner som finns. I Sverige sker ca 20 inhemska adoptioner per år och dessa handläggs av socialtjänsten i barnets hemkommun.